Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns på https://yogaworld.se/anvandarvillkor/. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.

BLOGGMENY
YOGA WORLD
Annons
Annons
Annons
Annons
AsanasFasciaInspirationRörelse

Move your fascia!

Har du också hört ordet fascia? Det är ett relativt ”nytt” begrepp som blivit mer känt under de senaste åren, inte minst tack vare en större användning av foam rollers för massage eller stretching av ömma punkter i kroppen.

Denna vecka var jag på en tredagars workshop med Gary Carter (Natural Bodies), en av de främsta experterna inom ämnet fascia och kroppens återhämtningsförmåga (resiliens), för att lära mig mer teori om fascia och hur vi bäst kan praktisera yoga eller röra oss på det sättet som hjälper att uppehålla en frisk fascia.

Gary från Natural Bodies. Tack Åsa Åhman (http://rolfing-yoga.se/) för att du bjöd hit Gary!

Men låt oss backa bandet och börjar från början.

Vad är fascia egentligen?

Vi är vana att tänka på vår kropp i anatomiska termer. Vi har lärt oss att uttrycka oss i termer av muskler, ben och organ och i alla våra anatomiböcker presenteras t ex musklerna som avgränsade enheter med ett fäste och ett ursprung och en förmåga att dras ihop. Men verkligheten är egentligen en annan och om vi tittar inne i en kropp ser vi hur ”musklerna” i själva verket sitter ihop i slingor eller spiraler av vävnad som många gånger löper hela vägen från topp till tå i kroppen. Och det som finns överallt mellan dessa vävnadsslingor är en mycket flytande, vatten- och kollagenrik massa med elastiska egenskaper, en fluffig massa som i princip penetrerar varenda cell av kroppen, lägger sig runt alla organ m m och ”håller ihop allt i kroppen”. Ja, du kan tänka på fascia runt kroppen nästan som en Onepiece/Onesie…

Det är det som är fascia eller bindväv, som vi, och alla de andra däggdjuren är byggda av!

Gary Carter med en modell på kroppens tensegritet eller kroppens kapacitet och strävan att behålla sin form

Om man tittar på fotot ovan kan man se Gary hålla en modell som ska föreställa vår kropp. Modellen består av träpinnar som kan likna ben i skelettet och av elastiska strängar eller gummiband som kan sägs likna fascia. Om du drar lite i ena sträng (fascia), ändrar du formen på den. Men så fort du släpper den igen, återfår modellen sin ursprungliga struktur. Precis så är det i din kropp: fascia ser alltså till att allt innanför kroppen, vare sig det är organ eller muskler håller sig på plats och att kroppen kan bibehålla sin form. Om kroppen utsätts för ett lagom stort tryck, kan alltså kroppen återhämtas sig utan någon synlig strukturförändring men när trycket är kontinuerligt eller större intar kroppen felaktiga och nya strukturer, som kompensation till dessa yttre förändringar. Är du med? 🙂

Fascian reagerar och förändras vid yttre tryck

Ett enkelt exempel är hur bärande av en axelväska på en och samma sida av kroppen så småningom kan medföra att du får en lägre axel (på den sidan där axelväskan hängt). Fascia reagerar alltså på axelväskan och intar en hållning som funkar ihop med den nya förändringen. En axelväska kan upplevas som oproblematisk men tänk t ex vad det får för konsekvenser för fascia om du hela tiden sitter och arbetar i samma position eller för all del om du står hela tiden och arbeta (att stå behöver inte innebära en hälsosammare hållning om du inte rör dig alls!). Samma load (samma tryck och påverka) på fascia kan alltså få fascian att reagera och anpassa kroppen till t ex sämre hållning.

Fascian är alltså extremt känslig för beröring och intryck utifrån. Detta tack vare att den är rik på receptorer eller celler som aktiveras genom beröring och yttre påverka. Det är genom dessa receptorer som din fascia får resten av kroppen i kommunikation med din hjärna.

Så hur kan vi använda oss av denna information i yoga?

När vi praktiserar yoga på mattan, grundar vi ofta kroppen ner genom fötterna dvs vi trycker ner fötternas fyra hörn på underlaget. Men vad händer, om du istället för att aktivt trycka ner fötterna och ”rota dig” på mattan, låter grunden (golvet) istället “berätta för hjärnan” genom fascians receptorer, hur kroppen på bästa sättet ska placera sig i rymden? Hur kan vi röra oss på ett mer fluid och lättare sätt när vi förflyttar oss från ena till andra yogapositionen så att kroppen kan spara och återanvända energi i rörelsen? Det är kanske lättare sagt än gjort. Många av oss som utövar yoga sen ett tag tillbaka praktiserar (och undervisar) den fysiska yogan genom att tillämpa biomekanik dvs genom noga aktivering av ena eller andra muskeln i syftet att stabilisera lederna. I t ex en Krigare II (se bilden i mitt förra inlägg), trycker vi ner både främre och bakre foten som hjälp med att grunda oss ner och bli stabila samtidigt som vi kramar om främre lårets muskler för att stabilisera främre knäet. Allt för ett gott syfte 😉

Men fascian mår bäst av en annan typ av rörelse och vi behöver tänka om och använda oss mer av fascians elastiska egenskaper i yoga för att “träna fascian”. Istället för att indirekt låsa lederna såsom det händer i statiska positioner där vi behöver hålla positionerna stabilt och balanserade, låt oss försöka stå lättare (alltså inte trycka ner fötterna lika mycket) och framför allt låt oss integrera mer dynamik i vårt yogaflöde.

Fokusera på förflyttningar från och till poserna snarare än på statiska slutprodukten är mitt råd och det jag också försöker föra in mer och mer i mina klasser 🙂

 

Annons
Annons

Populärt från Yogaworld.se