Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns på https://yogaworld.se/anvandarvillkor/. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.

BLOGGMENY
YOGA WORLD
Annons
Annons

Biomekanik

AsanasBiomekanikDrishtiförlängningi huvudet på en yogalärareYogalärare

Ögonen och yoga? Om Drishti och andra sätt att använda blicken i yoga

 

Foto: Chiara Rovella

Föreställ dig att du tar dig genom en sekvens av rörelser på en yogaklass och kommer till slut fram till en slutposition som du ska hålla i några andetag.

En vanlig situation på en vanlig yogaklass.

Det är då du ibland kan bli påmind av läraren att fokusera blicken mot en särskild punkt, en punkt som kan vara olik beroende på vilken slutposition du har tagit dig in till. Tänk t ex på Krigare II där  blicken vilar t ex fram.

Denna blickpunkt kallas för Drishti som på sanskrit betyder “vision”, “synpunkt” eller “visdom” och traditionellt i yoga finns det 9 st olika Drishti nämligen: nästippen, mellan ögonbrynen (det tredje ögat), naveln, handen, åt höger, åt vänster, stortårna, mot evigheten och tummarna [1].

Hur används Drishti?

Dessa blickpunkter sägs stärka koncentration så att du kan stanna fokuserad längre i din position, andas och samtidigt fortsätta aktivera de musklerna som positionen kräver.

Trots att det finns förslag på var blicken ska vila på i olika positioner, är det viktigt att hitta en punkt att titta på som känns bra för dig. Till exempel i en vridning är det inte självklart att man kan tittat bakåt och du kan behöva anpassa positionen av nacken och huvudet utifrån din rörlighet så att du inte får något ont.

Behövs Drishti?

Något som jag har sett på mina klasser, de gånger jag har föreslagit för deltagarna att fokusera blicken mot en punkt i en viss position, är att denna fokusering av blick ofta medför en ökad spänning i nacken och i hela ansiktet. På något sätt spänns dessa kroppsdelar lite extra när man ber yogisar att fokusera blicken, vilket i och för sig inte är så konstigt, då allt i kroppen hänger ihop och fokuserar jag (läs spänner) blicken, så spänner jag resten av kroppen med.

För övrigt använder jag inte ofta mig av Drishti såsom man konventionellt gör, när jag undervisar, eftersom jag numer lär oftast ut en dynamisk typ av yoga där förflyttningar och inte slutpositioner är viktigaste.

Och just speciellt då (och även om du stannar kvar i slutpositioner) är det extraviktigt att tänka på att din kropp faktiskt rör sig mot det stället som du vänder dig mot och fokuserar blicken mot. Är du med?

Blicken är viktig i en rörelse för att den ger dig din riktning i rörelsen!

Testa själv till exempel hur du upplever rörelsen när du t ex sträcker ut en arm bakåt och tittar samtidigt på armen och jämför hur denna rörelse ändrar sig när du istället inte tittar på armen medan den sträcks ut bakom….du kommer att se skillnad!

Ett alternativt förslag:  jobba med visualiseringar och symboliken

För några år sen deltog jag i en fantastisk workshop som den skickliga rörelseterapeuten och yogaläraren Leo Peppas höll i Stockholm och en sak som jag kommer ihåg av allt häftigt som vi gick igenom (och som har påverkat min praktik och det jag undervisar en hel del), var att man skulle försöka använda sig mer av symbolik inom yoga.

Så till exempel: vad händer om du ser dig själv verkligen som en stolt krigare och fokuserar mer på att förlänga dig framåt via armarna i en krigare II snarare än om bara spänner blicken genom Drishti? Kan du då inte lättare koncentrera dig i positionen samtidigt som du förlänger dig och utan att spänna hela din överkropp, ansikte och nacke?

Vad tycker du? Jag ska i alla fall definitivt testa detta med mina yogisar när jag kommer tillbaka!

[1] Josephine Selander. 2015. Dynamisk yoga.

Annons
Annons
anatomiAsanasbäckenBiomekanikRörelserörlighetryggStabilitet

Följ “klockan” och förbättra rörligheten i bäckenet och ryggen

Det kanske kan definieras som bland det centralaste i vår kropp, både för sin placering mellan överkroppen och underkroppen, och vad det gäller dess viktiga funktioner: det är bäckenet som både behöver kommunicera med våra ben (som faktiskt utvecklas och utgår från bäckenet) och med vår rygg från svanskotan och korsryggen och uppåt.

Det är också vid bäckenet och området nära ländryggen där många, enligt det man hör, verkar mest får spänningar och smärtor vid. Däri vikten att upprätthålla både en god stabilitet i bäckenet men också god rörlighet, i respektive rätta delarna av bäckenet.

Inom Feldenkraismetoden (som jag nyligen gick workshop i – se tidigare inlägg), använder man sig flitigt av den så kallade pelvic clock eller bäckenklockan, en serie av rörelser som kan göras på flera olika sätt men som alla har syftet att förbättra kommunikation mellan ryggraden, bäckenet, höfter och ben (egentligen använde Feldenkrais sig av samma typ av “klocka” för att förbättra rörligheten även i andra kroppsdelar *).

Vad är bäckenklockan?

Kolla video här nere.

Lägg dig på ryggen och tänk att du ligger över en klocka där klockan 3 och klockan 9 motsvarar positioner av dina höftben och klockan 12 och 6 pubisbenets och svanskotans placeringar. Rulla nu med de delar av ryggen och bäckenet som har kontakt mot underlaget och rör dig mellan dessa fyra klockslag och allt däri mellan.

Rör dig mellan klockan 12 och klockan 6 – rulla upp och ner på svanskotan.

Först rullar jag upp och ner på svanskotan: jag andas in och kommer högst upp på svanskotan dvs får en liten svank; när jag andas ut plattar jag till ländryggen.

Det liknar en katt och ko fast liggande och egentligen kan du göra bäckenklocka på detta sätt om du behöver förenkla den “vanliga” katten och ko när du står vid alla fyra.

Vad händer med huvudet?

Notera vad som händer med huvudet och nacken vi dessa rörelser. Enligt Feldenkrais finns det en koppling mellan huvudets och nackens rörelser och rörelserna i bäckenet. Kanske lyfter du lite huvudet uppåt vid inandning när du kommer högst upp på svanskotan och din ländrygg bildar en liten svank och kanske böjer du lite din haka inåt vid utandningen. Eller kanske upptäcker du att huvudet är stilla och frikopplat? Testa i så fall att lägga till små rörelser i huvudet.

Rör dig mellan klockan 3 och klockan 9 – Sidorullningar

Sträck sen ut ena benet och behåll det andra knäet böjt, foten mot mattan. Pressa ner den foten (din grundning) och rulla nu upp kota för kota som du skulle vilja komma mot antingen klockan 9 eller 3. Låt knäet stå så still som möjligt, medan du rullar upp kota för kotan och vänder naveln mot ena sidan (t ex mot kl 3). Rulla sen neråt kota för kota igen. Vilka kotor lyfter och vilka stannar kvar? Testa samma rörelse men mot klockan 9.

Bäcken-curl

Sist pressa ner fötterna mot mattan/grunden, låt knäna sträva framåt och rulla upp kota för kota i en bäcken-curl vid inandning. Kan du känna hur varje kotans lyfter från grunden? Andas ut och rulla ner med samma omsorg.

Testa! Lycka till!

*http://feldenkraisexercises.org/feldenkrais-exercises-pelvic-clock/

 

24 juni, 2018 | 2 KOMMENTARER!

Populärt från Yogaworld.se

AsanasBiomekaniki huvudet på en yogalärareLivias reflektionerRörelseVirya Rehab YogaYoga - komma igångYOGA MED LIVIAYogalärare

Bästa yogapositioner att börja praktisera med – finns de?

Det där inlägget är inspirerat av ett avsnitt av podcasten Yogaland som jag lyssnade på i morse på vägen in till universitetet. I sin konversation med Jason Crandell, berättade Andrea Ferretti, som håller i podcasten, om hur svårt det fortfarande kan vara för henne att inta Vrksasana eller trädets position, en asana som görs ofta även i nybörjarklasser och som betraktas som en av de mindre komplexa balanspositionerna.

Frågan som sen ställdes i podcasten var vilka positioner som kan betraktas som “lätta” att börja praktisera yoga med och är det så att dessa “lättare” positioner fortfarande ändå kan upplevas som svåra av vissa yogisar?

Jag tänker att det första att fundera på är om det ens finns universella lättare positioner som man skulle kunna råda ovana yogisar att börja med.

I min erfarenhet kan alla yogapositioner i princip vara svåra eller jobbiga för någon. Jag tänker att till och med barnens position som anser vara en mjuk och oproblematisk viloposition kan vara svår för vissa deltagare och till och med smärtsam för personer med känsliga knäled eller med en ryggproblematik. På samma sätt kan andra positioner som t ex framåtfällningar, som många av oss upplever som utmanande, vara superlätta för personer med medfödd stor flexibilitet.

Vill du förresten höra mer om stretching, rörlighet och flexibilitet kan du gärna också lyssna på senaste avsnittet av Vevve och Saras podcast Yoga 360°.

Alltså: olika kroppars anatomi och olika grundförutsättningar till rörelser innebär olika lätt eller svårt för olika positioner.

Man kan också fundera vidare på vilka asanor eller vilka rörelseförflyttningar man som yogalärare kan välja att lägga till, i en klass som riktas till mer ovana yogisar.  Om jag går igen till mina egna erfarenheter både som deltagare på andras klasser och som yogalärare är det inte ovanligt att klasserna inleds med någon variant av solhälsning. En solhälsning är en sekvens som innehåller de alla viktigaste rörelserna som våra leder kan göra, vilket innebär att vi, genom solhälsningarna, lätt kan värma upp hela kroppen.

Men om du tänker på hur en solhälsning är uppbyggd och reflekterar över dess många olika positioner inklusive Utthita Uttanasana, utfall, Chaturanga dandasana (djup planka), kobra (Bhujangasana)/uppåtgående hunden (Urdhva mukha svanasana) och nedåtgående hunden (Adho mukha svanasana), kanske kommer du också fram till slutsatsen att dessa positioner kan vara svåra eller utmanande på ett eller annat sätt. Jag skulle vilja påstå att vi alla kämpar lite med både det ena och det andra. Vissa av oss behöver jobba upp axelstyrka, andra behöver förbättra rörligheten i ryggen mm mm.

Det jag själv brukar göra på mina Hatha basic klasser är att låta solhälsningar tar lite mer tid. Jag går lite motström och istället för att tänka snabbt tempo i uppvärmningssyfte, låter jag mina mer ovana deltagare flöda mer kontrollerat och långsammare åtminstone under de första solhälsningarna, så att de ska kunna förstå rörelserna och dess biomekanik.

Ett annat sätt är att använda block och andra propps och förenkla solhälsningarnas olika positioner till en början för att sen gå vidare till “vanliga” solhälsningar enligt progressions princip. När jag håller klasser i Virya Yoga Rehab ser solhälsningarna således lite annorlunda ut och i det senaste numret av Yoga World kan du se mig visa en Rehab Solhälsning B. Kolla gärna hur solhälsningen ser ut! Till hösten kommer jag att erbjuda klasser och workshops i Virya Yoga Rehab och här kommer du att kunna se var och när 🙂

Så sammanfattningsvis:

  • vi har olika kroppar med olika fysiska förutsättningar så en position som de flesta betraktas som lätt behöver inte vara detsamma för dig! Praktisera och utgå från din nivå utan att bry dig om vad andra tycker!
  • de positionerna som oftast ingår på kom-igång-klasser behöver inte vara “lätta” för alla, men du kan alltid bryta ner rörelserna till enklare och mindre.
  • Var inte rädd att sakta tempot och ägna tid åt tekniken!
BakåtböjningarBiomekanikVirya Rehab YogaYoga - komma igång

Gräshoppa, kobra och brygga – såhär kan du tänka om smarta bakåtböjningar!

Jag minns när jag gick min grundkurs i Virya yoga, när det var dags att gå genom alla bakåtböjningar som ingick i nivån 1, hur vår lärare inledde genomgången genom att fråga oss om hur “vi kände inför bakåtböjningar”. Bakåtböjningar tycks nämnligen väcka mycket känslor eller åtminstone upplever många av oss positioner som gräshoppa (olika varianter av Shalabasana), kobra (Bhujangasana – OBS! video på “smart” kobra längst ner i detta inlägg, var så god!), sfinxen (Salamba Bhujangasana), uppåtgående hunden (Urdhva Mukha Svanasana) och bryggan (Urdhva Dhanurasana) som svåra eller obekväma, trots att positionerna oftast är avbildade eftersom de är vackra, om den som visar dem har den rörelseomfång som krävs för att göra dem.

VAD HÄNDER I EN BAKÅTBÖJNING?

Rent anatomiskt låter vi ryggen komma in i en förlängning och expansion bakåt i en bakåtböjning samtidigt som vi öppnar upp hjärtat/bröstkorgen, varför bakåtböjningar ibland kallas för hjärtöppnare. Olika delar av ryggen har dock olika potential att utföra denna expansion, t ex bröstryggen har mindre rörelseomfång än ländryggen hos flesta människorna.

VI GÖR EN BAKÅTBÖJNING VARJE GÅNG VI ANDAS IN

Jag gillar mycket den definition som Judith Hanson Lasater gav om bakåtböjningar i en podd som jag nyligen lyssnat på. Enligt Judith gör vi egentligen en bakåtböjning varje gång vi andas in. Testa själv vad som händer när du gör det. Du sträcker ut ryggen och öppnar upp hjärta/bröstkorgen i samband med en inandning.

Denna definition avdramatiserar ordentligt ämnet bakåtböjningar då alla kan andas eller hur? Alltså bakåtböjning innebär naturliga rörelser och alla har kapaciteten att utföra dessa.

BEHÖVER VI BAKÅTBÖJA DÅ?

Det råder ingen tvivel om att ju flera vinklar vi kan låta vår kropp röra sig i desto bättre är det för oss. Därför är de rörelser som vi gör i bakåtböjningar minst lika viktiga som vilken annan rörelse som helst! Dessutom underlättar alla rörelser som skapar rymd i bröstkorgen vårt sätt att andas, vilket är i sig en vinst.

HUR SKA MAN GÖRA DÅ OM MAN UPPLEVER BAKÅTBÖJNINGAR JOBBIGA ELLER SVÅRA?

Här kommer det några konkreta tips:

1. Välj smarta bakåtböjningar dvs välj rörelser som inte gör ont eller som din kropp upplever som sköna att göra.

Lyssna på kroppen istället för att tvinga i kroppen i någon position eller något läge som inte känns bra.

2. Backa bandet direkt om du får ont eller smärta i ländryggen! När vi får ont har vi ofta haft för bråttom in i positionen och tvingat kroppen i en rörelseomfång där vi inte ännu var. Tålamod och praktik leder till större rörelseomfång, om man nu har det som målet.

3. Omdefiniera vad en bakåtböjning är för just dig! Det måste inte bara vara helbrygga och kobra (eller de andra ovannämnda asanas); du kan faktiskt betrakta varje position där du öppnar upp hjärtat och låter axlarna komma bakåt och neråt (även i Tadasana!) som en bakåtböjning. Börja där, om du är ny till dessa rörelser och öka gradvis till svårare positioner.

NEDAN HAR JAG SPELAT IN ETT VIRYA YOGA REHAB ALTERNATIV TILL KOBRA SOM JAG BRUKAR UNDERVISA OCH SOM FUNKAR MYCKET BRA ATT BÖRJA MED. VAR SÅ GOD!

Lycka till!

Källan: Judith Hanson Lasater. The Yoga Aging Antictode. The importance of backbends for posture. Improvements and healthy aging.

26 februari, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
anatomiBiomekanikRörelsesquat

”It is not only a position, it is a whole experience”…..SPOT ON på SQUAT!

Vad får du för association om du hör ordet squat eller ben(knä)böj? Du kanske tänker på en styrketräningsövning som man ofta gör på gymmet, kanske m h a en stång med vikter på. En övning som görs dessutom i flera set och alltid så att knäna bör vara placerade över fotleder (i syfte att lättare aktivera sätesmusklerna). På min PTutbildning klassades benböj bland de övningar som främst aktiverar just framsidan lår och sätesmusklerna.

VAD ÄR EN SQUAT?

Men det man kanske inte tänker på i första hand, när man pratar om benböj är att denna inte bara är en enda rörelse utan i själva verket en hel grupp av rörelsesteg som alla har gemensamt att vi böjer knäna och höfter (knä- och höftflexion) till en viss grad.

Inte nog med det, är ”squat-en” en fullt naturlig rörelse i vår grundmotorik med men som försvinner mer och mer när vi blir vuxna och anpassar oss till en vardag där det finns stolar, soffor, sängar och en wc på toa. Vi knäböjer nämligen bl a varje gång vi går på toa, när vi sätter oss på en stol och när vi reser oss därifrån samt när vi går.

Ändå är det inte så ovanligt att vi upplever som främmande att flexa knäna och höfterna i en squat, och vi kanske inte heller kan sitta på huk. Vår livsstil i norra halvklotet är sån att vi sitter på stolar och soffor istället för att sitta på golvet som i andra delar av världen; istället för att laga mat sittande på huk, står vi och lagar mat. Vi stänger dessutom in våra fötter jämnt i skor, vilket gör att våra fötter och fotleder förlorar förmågan till känsel, rörelsen och rörligheten. Med andra ord vi har inte längre så många naturliga tillfällen att bibehålla huksittande och knäböj.

VARFÖR ÄR DET SVÅRT ATT BÖJA KNÄNA OCH SITTA PÅ HUK DÅ?

Rent biomekaniskt behöver vi två viktiga kvalitéer i rörelse för att kunna gå ner i en squat och resa sig upp därifrån – rörlighet och styrka – så det kan antingen vara så att vi inte kan komma ner i en squat pga vi saknar rörligheten i fot- och knälederna eller om vi har rörligheten att göra det, kan vi ibland sakna muskelstyrkan för att bromsa rörelsen neråt eller för att resa oss igen från en benböj.

….OCH PÅ YOGAMATTAN DÅ?

I yoga finns det dels en mängd olika positioner där knä-och höftflexion är med i olika grader, och dels självaste positionen Malasana (djup squat) som inte alltid är tillgänglig för alla. På mina klasser (se nedan för nästa termin) brukar jag se till att deltagarna har en upprullad filt i närheten för att eventuellt placera denna under hälarna i syfte att underlätta att få ner hälarna i golvet och hålla positionen i några andetag. Eftersom det har blivit vanligare på mina klasser att vi jobbar dynamiskt, låter jag ibland mina deltagare komma ner gradvis  i Malasana för att sen med denna position som utgångspunkt, träna rörligheten i höftlederna genom att t ex rulla ut på utsidan av varje fot.

Om du inte har specifika problem i dina knän och höfter, skulle jag vilja säga att gradvis benböj-träning gjord med förnuft är bara positiv. Och tänk på att varje gång du ändrar lite formen på din benböj – olika vinklar, olika djup, asymmetrisk vs med både ben, låter du din kropp träna på en liten annan ny rörelse och kroppen behöver röra sig på massa olika sätt för att må bra! Alltså lek gärna med olika typer av benböj!

Nästa termin kan du yoga med mig på:

  • * Salve Hälsocenter varje torsdag kl 19 – kom på min nya klass BODY MIND FLOW YOGA!
  • * Puls och Träning i Frösunda varje söndag kl 10 – Hatha basic.
  • * Atmajyoti PT yoga tider. Skriv till mig och boka en tid: liviwann@gmail.com
16 december, 2017 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!