Livia Wanntorp
Yoga World

Fascia

elasticitetFasciaInspirationYogaYOGA MED LIVIA

Inspirationssekvens – yogarörelser som främjar fascians elasticitet

Foto: Maria Carlson.

Som jag skrivit i mitt tidigare inlägg är en av de egenskaper som kännetecknar fascia dess fantastiska elasticitet som också gör att vi har stor förmåga att fysiskt återhämtas (resiliens).

Idag hade jag lite tid över innan min klass och passade på att låta mig inspirera av helgens utbildning i Anatomy Trains in motion och försöka skapa en yogasekvens där några rörelser försöker träna just fascians elasticitet; här nedan ser du två videon (samma sekvens (i stort) sett framifrån och från sidan), där du kan se detta på två ställen i sekvensen; dels när jag står vid högt utfall och kommer in och ut en stående sidofällning och dels när jag gör detsamma fast i en variant av det som kallas för 90/90 hips position, dvs jag står i kort utfall med ett knä i golvet.

I båda fall sträcker jag ut ena sida av kroppen genom att förlänga en arm allt jag kan, och sen komma ut till sidofällning med samma längd i kroppen  – loading av fascia- för att sen nästan “låta armen studsa tillbaka” till utsträckt position -recoil. En sort rörelse som går ut på att återanvända den kinetiska energin i fascian.

Testa och skriv gärna samt ställ frågor om detta!

Video 1

Video 2

12 februari, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
Anatomy Trains in MotionFasciaInspirationRörelseUtbildning

Anatomy Trains of Motion är i Stockholm – en kurs om fascia och rörelse i 360 grader!

Här är jag med mina två duktiga pilateslärare och helgens pedagoger. Anatomy Trains in Motions Leanne Hahn till vänster och Cecilia Douglas som så fint ordnade så att Anatomy Trains in Motion kunde komma till Stockholm. Foto: Karolina.

Under det senaste ett och ett halvt år har Sverige fått besök av en himla massa internationella, välkända och duktiga yoga- och rörelselärare och i fredags anlände för första gången till Sverige och Stockholm även Anatomy Trains in Motion för att hålla sin utbildning “Anatomy Trains in Motion. Myofascial Meridians for Movement Therapists”.

Så häftigt!

Häng med när jag berättar om kursen och de insikter och kunskaper som jag har fått med mig från kursen!

 

Ok. låt oss börja med att backa bandet lite….som jag tidigare skrivit här på bloggen, är vår traditionella kunskap om kroppen eller anatomi baserad på system som delar upp kroppen. Anatomiböcker och många av de kurser som fortfarande bygger på det, består av namn och bilder på enskilda muskler, ben, nerver mm. Allt detta är såklart människans påhitt och sätt att lättare kategorisera och prata om kroppen. Men kroppen är egentligen inte en serie av delar och vid sidan av klassisk anatomi har det sen några år tillbaka tillkommit ett nytt system som utgår från att allt i kroppen hänger ihop och hålls ihop av massa bindväv som omger varje muskel, ben, nerv mm. Denna bindväv, vars egenskaper är supermånga heter fascia.

Så redan för många år sen fick den genialiska manuell-terapeuten Tom Myers, som studerat hos de kända I. Rolf och M. Feldenkrais, idén att skapa ett system av fiktiva fasciala linjer eller tracks som fick samlingsnamnet Anatomy Trains, linjer som på senare tid visade sig motsvara på riktigt till delar av kroppens insida som hänger ihop. Fantastiskt hur nya mönster om hur delar av kroppen faktiskt kommunicerar med varandra, plötsligt kan uppträda bara man slutar fokusera på enskilda muskler och ben och låter ögat istället fokusera på det som hänger samman!

Leanne i bakgrunden och älskade tensegritets modell samt en grön gubbe som användes för att demonstrera en av fascians egenskaper, i förgrunden. Foto: Cecilia Douglas.

I Tom Myers system finns det 12 st (myo)fasciala meridianer (som inte ska förväxlar med meridianer i den kinesiska medicinen dock…) som alla för över krafter från ena till andra stället i kroppen. Vissa av dessa linjer är mer ytliga i sitt läge, andra är djupare, och de flesta korsar varandra någonstans. Så till exempel finns det två fasciala Anatomy Trains som både löper från foten till huvudet men en på främre delen och den andra på bakre delen av kroppen. Dessa linjer balanserar varandra både i sina funktioner och i sitt sätt att “jobba” i kroppen samt de samverkar också med andra linjer såsom sidolinjerna.

Under många år fanns det bara teoretiska kurser i Anatomy Trains och en fantastisk bok (som jag har läst flera gånger och läser om och om) med samma namn. Men för något år sen träffade Tom Myers yoga- och pilatesläraren Karin Gurtner som är skapare av Anatomy Trains in Motion, min kurs under denna helgen. Man kan säga att Karin, som dessutom genomgått en komplett utbildning i manuell terapi för att kunna förstå ännu mer om människokroppen, lyckades sätta Toms teoretiska kunskaper i ett rörelsesammanhang genom att skapa rörelsesekvenser som aktiverar de olika Anatomy Trains eller fasciala linjerna.

In action! Vi utforskar skillnaden mellan rotationer och spiraler…. Foto: Cecilia Douglas.

I Anatomy Trains in Motion lär man sig också om många flera kvaliteér som fascia har, t ex om fascians förmåga att deformera sig men också kunna återuppta sin form. Här nedan ser du hur vi alla håller en bit av en stor garn-nysta som vi kastat fram och tillbaka oss emellan i en typ av introduktionslek som kursen började med. När vi alla hade turats om att kasta nystan hade tråden bildat ett fantastisk nätverk vars egenskaper simulerade fascians; t ex om någon drog i ena ändan, påverkades alla andras sidor av nätet. Men när den kraften som förändrat nätverkets form lättade, återupptog nätverket så småningom sin form igen.

Det du ser är en modell om fascia!!!! Foto: Ingela Nordlander.

Extremt pedagogisk början på kurs!

Fascia kan också lagra rörelseenergi och återanvända den i en två stegs process som kan kallas för loading and recoiling och denna använder vi faktiskt varje gång vi går. Tänk lite på hur du går och om du gör det på ett effektivt sätt utifrån en fascial perspektiv, tar du varje steg på ett sätt där du kan återanvända så mycket som möjligt din rörelseenergi. Du kan alltså spara kinetisk energi och återanvända den tack vare fascians förmåga att laddas med kinetisk energi och sen frigöra denna vid behov, en mekanism som t ex alla professionella löpare har koll på.

Anatomy Trains in Motion bygger också på idén om att hållning inte är ett statiskt tillstånd eftersom kroppen egentligen aldrig är stilla och rör sig även när det inte syns. Trots att fascia har en otroligt potential att läka och hjälpa kroppen tillbaka till sin naturliga form efter en skada, kan stora krafter på kroppen medföra förändringar och avvikelser i fascia. Och Anatomy Trains in Motion lär att vi kan försöka “läsa av kroppen”. Med hjälp av Body Reading kan man holistiskt skanna in kroppen och försöka hitta eventuella orsaker till dessa fasciaavvikelser samt föreslår lösningar till att förbättra kroppens funktioner.

Alla pedagoger som undervisar i Anatomy Trains in Motion och Sling-kurserna som utgör nästa steg i en lång utbildning i Anatomy Trains in Motion har ryktet att vara på en väldigt hög nivå och så var det också med våra två skickliga läraren; den israeliska Leanne Hahn och hennes svenska assistent Cecilia Douglas som kämpat på för att få hit kursen till Stockholm och Axelsons Gymnastiska institutet (tack igen Cecilia!).

Nu ska jag låta kursens omfattande innehåll sjunka lite för att sen plocka ut de delar av utbildningen som jag själv finner mest intressanta att lägga till i mina yoga – och rörelseklasser.

Stolta jag med 21 nya Yoga Alliance timmar till min CV 😉

 

10 februari, 2019 | 2 KOMMENTARER!

Populärt från Yogaworld.se

bollFasciafötterInspirationPropsVirya yoga rehabYOGA MED LIVIA

Aktivera dina yogafötter med hjälp av en tennisboll! – en serie av rörelser för fothälsan

Den enklaste redskapen som finns – alla har väl åtminstone en gammal tennisboll någonstans i sin garage eller hur?

Häng med när jag visar dig hur en tennisboll faktiskt kan bli dina fötters bästa vän 😉

 

Vi har tidigare gått igen smarta tips om hur vi använder block, filt och bälte och denna vecka, när jag själv har fötternas och händernas grundning som fysiskt fokus för mina klasser och praktik, tänker jag dela med mig om hur du lätt kan använda dig av en tennisboll för att ge lite extra kärlek till fötterna.

Läs mina anvisningar nedan och titta konsekvent på de korta videon som kommer efter textsnuttarna. Filmerna visar nämligen en serie av rörelser som bygger på varandra där t ex sista övningen kräver en mer uppvärmd fot.

  1. Börja med att bara rulla lätt fram och tillbaka din tennisboll under hela foten. Bara en lätt och mjuk massage som väcker hela plantar-fascian.

VIDEO 1: Plantar fascia release

2. Flytta sen bollen under trampdynan och shifta vikten liten fram och tillbaka som i videon. Gör först mjuka förflyttningar med lite vikt mot främre delen av foten (där bollen ligger) för att sen progressivt öka trycket neråt mot denna del av foten.

VIDEO 2: Tennisbollen under trampdynan

3. Flytta bollen under mitten av foten där du har fotens tvärvalv och shifta nu vikten sidan till sidan. Även här mjuka viktförflyttningar först för att sen öka trycket progressivt vikten mot utsidan av foten.

VIDEO 3: Tennisbollen under tvärvalv

4. Sist (eller näst sist) i serien flytta tennisbollen under hälen och rulla återigen foten lite framåt och bakåt.

VIDEO 4: Tennisbollen under hälen

5. Slutövningen är en side bent eller en stående sidofällning där du fäller mot den sidan under vilken du har tennisbollen. När du fäller åt sidan ökar ytterligare belastningen mot foten som trycker på bollen och därför är det som sagt bra om du gör denna sidofällning i slutet av serien när fötterna har mjukats upp.

När du har gjort ena foten, vänta innan du gör samma serie med den andra foten.

Ta bort bollen under foten och tillåt dig själv att bara stå på två fötter och lägga märke till eventuella skillnader i hur det känns under den foten som har varit under bollen versus den som inte har.

Sen kan du göra andra foten.

Lycka till med fascian och fötterna och berätta gärna om du testar, hur det går!

29 januari, 2019 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
balansEmbodimentFasciai huvudet på en yogalärareinteroceptionproprioceptionYOGA MED LIVIAYogalärare

Proprioception och interoception på yogaklasser – yogalärarhack!

Hur vet du att “du är du”, att det är dags att sätta på dig en tröja när du fryser, att dricka vatten när du är törstig och att sluta äta om du är mätt? Och hur vet du var du har dina armar och ben när du blundar och inte kan se dem?

Det är tack vare kroppens förmåga till proprioception och interoception. Häng med så berättar jag mer om det och om hur du kan instruera till större proprioception och interoception på dina klasser.

Visst är det så att när du blundar kan du fortfarande utan större problem placera ett finger mot din näsa eller hur? Det är tack vare proprioception eller förmågan att alltid veta var din kropp är i rymden, även när du inte kan se kroppen. Tack vare många olika typer av receptorer i kroppen som registrerar hela tiden spänningen i muskler och senor vet hjärnan alltid i vilka läge lederna är. Det är tack vare proprioceptionen som du koordinerar dina rörelser och kan hålla balansen.

Interoception är däremot något helt annat, ännu mer subtilt och mer abstrakt att förklara; jag (eget försök till definition!) skulle vilja definiera interoception som kroppens sätt att kontinuerligt “känna in eller skanna” sin insida i syftet att behålla sin stabilitet. Ungefär som om du skulle försöka bibehålla en känsla av välmående i kroppen, och för det ser du till att äta och hålla dig mätt, du dricker och går på toa vid behov, du klär dig varmare vid kyla och också söker tröst om du känner dig ledsen mm.

Och interoception verkar vara kopplad till flera viktiga funktioner i kroppen som just uppfattning om en själv, problemlösningsförmåga, intuition och förmågan att sätta saker i perspektiv.

Så hur kommer proprioception och interoception in i yoga och hur kan du yogalärare guida in dina yogisar till större proprioception och interoception i dina yogaklasser?

Jag tror att förmågan att känna in kroppen under klasserna begränsas lätt när deltagarna behöver lägga ner mycket av sin uppmärksamhet till att hänga med i flödet dvs jag tror att klassens flöde kan komma att delvis indirekt hindra en större embodiment hos deltagarna som måste prioritera hur de ska hänga med i rörelserna snarare än fokusera på hur dessa rörelser känns i kroppen. Alltså, testa vad som händer om du:

1. FÖRENKLAR FLÖDET OCH LÅTER YOGISARNA FOKUSERA MER PÅ HUR RÖRELSERNA KÄNNS I KROPPEN.

Hjärnan lär sig väldigt snabbt de rörelser som kroppen upprepar gång på gång och då minskar hjärnans kapacitet till “att känna in”. Genom att ändra något i dina instruktioner eller i ditt flöde, tränar du deltagarnas kapacitet till förändring genom en “vaken hjärna”. Alltså testa att:

2. ÄNDRA NÅGOT I DIN KLASS – KANSKE INSTRUERAR DU HUR MAN KOMMER IN TILL EN BEKANT POSITION PÅ ETT ANNAT SÄTT ELLER LÄGG TILL PROPS. FÖRÄNDRA NÅGOT!

3. VARIERA TEMPOT UNDER KLASSEN.

4. INSTRUERA BÅDE POSITIONER OCH RÖRELSER SOM TRÄNAR MER SPECIFIKA KROPPSDELAR MEN OCKSÅ RÖRELSER SOM ENGAGERAR MER HELKROPP, T EX BALANSPOSITIONER.

5. LÄGG TILL STUNDER AV STILLHET I DITT FLÖDE. Superviktigt och enda chanser då nervsystemet kan processa rörelserna!

6. GE SPECIFIKA INSTRUKTIONER SOM UPPMANAR ATT KÄNNA IN RÖRELSERNA. Uppmuntra gärna dina yogisar att utforska vad som händer i de leder/kroppsdelar som du aktiverar/stretchar. Ställ frågan “hur känns det i …” när du…?

7. VID ENSIDIGA RÖRELSER, GÅ GÄRNA TILLBAKA TILL CENTRERAT LÄGE INNAN NYA SIDAN. Så om du t ex utforskar en rörelse på bara ena sidan av kroppen, gå inte direkt till att göra samma rörelse på den nya sidan, utan jämför först den sidan som du jobbat med, med den andra.

8. INSTRUERA GENOM VISUALISERINGAR OCH SOMATICS. HJÄRNAN FÖRSTÅR INTE SKILLNAD MELLAN ATT GÖRA OCH ATT FÖRESTÄLLA SIG ATT GÖRA! Uppmuntra t ex deltagarna att antingen föreställa sig att de kan göra en rörelse som de inte förmår att göra pga nedsatt rörlighet eller skadan, eller att de rör den sidan som de kan använda och föreställer sig att de aktiverar även den nedsatta sidan.

Att instruera klasser som syftar till att förbättra alla de kvaliteer som proprioception och interoception medför är både kul och utvecklande, förutom att vara superviktigt för att hålla kroppen alert! Testa du med!

Inspirationen på detta inlägg kommer från föreläsningen av Karin Gurtner inom “The Embodiment conference” 

och från https://medium.com/@satiJen/enhancing-proprioception-interoception-in-yoga-b1e6937f7932

25 november, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
Body Mind FlowFasciaprehabrehabRörelseYOGA MED LIVIA

Hitta tillbaka till rörlighet och förebygg ont i ryggen! Tips på hur (video längst ner)!

 

“The body is as young as the spine is flexible” (Joseph Pilates)

Du kanske ha hört citatet?

Ryggraden har en central roll i kroppen både rent fysiskt då den sträcker sig hela vägen från nacken till bäckenet men också funktionellt. Den ger stöd till kroppen, skyddar ryggmärgen, hjälper till att behålla flexibilitet och rörlighet i överkroppen, och fungerar som en bas för att fästa musklerna.

När vi föds och under småbarnsåren har vi en fluid och rörlig ryggrad som vi, i princip, kan låta röra på alla möjliga sätt. Men som vuxna förlorar vi denna ryggrörlighet och vi kanske skyller på att vi har blivit äldre och stelare.

Men tänk: är det verkligen ålder eller är det möjligen vår livsstil som gör att vi som vuxna bara kan böja och sträcka oss på vissa få sätt?

Jag vill faktiskt påstå att det inte är frågan om ålder utan snarare om vårt vardagsliv.

Om vardagen och vårt jobb tillät större rörelsefrihet, skulle vi, tror jag, ha mindre ont i ryggen och resten av kroppen…

Tänk vad mycket vi sitter: vi sitter på skolan, på jobbet och hemma på soffan framför TVn och datorn. Oberoende på hur vi sitter är de ställningar vi låter kroppen inta ofta desamma och görs under längre tid. Och hjärnan gör gärna just desamma rörelser eftersom “den känner sig hemma med dem” 😉 så vissa delar av ryggen (kroppen) rörs …men flera andra delar gör inte det…

Vi förlorar mer och mer funktionaliteten i ryggen; fascian eller bindväven i kroppen tappar sin elasticitet; och vi får ont.

Foto: Hanna Larsen

Den mer moderna yoga där förflyttningar från och till positioner och ett dynamiskt flöde prioriteras istället för statiska slutpositioner erbjuder möjligheten till mer varierande och frigörande, icke-linjära rörelser som kallas rygg-undulationer eftersom de liknar vågor. Dessa rörelser, som kan göras små som stora, följer inte nödvändningsvis något mönster, är inte exakt symmetriska och syftar till att hitta tillbaka till större rörelsefriheten i ryggen.

Det handlar framförallt om att anpassa rörelserna till din kropp i stället för att tvinga din kropp och rygg i bestämda rörelser. Och det handlar om att få större känsla på var dina egna kroppsdelar befinner sig i rymden (proprioception).

Nedan ser du exempel på dessa våg-lika rörelser i ryggen (undulationer) och vill du testa och praktisera en typ av yoga där dessa rörelser är viktiga är du välkommen på nästa omgång av min kurs i Body Mind Flow Yoga som börjar den 5 april vid Salve Hälsocenter i Stockholm. Skriv till mig till liviwann@gmail.com för mer information och anmäla (det finns drop-in möjligheter också om du vill testa men du behöver skriva och säkra din plats då antal platser på studion är begränsat).

 

1 2

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.