BLOGGMENY
YOGA WORLD
Annons

Fascia

EmbodimentFasciaworkshop

Open flow yoga med Birgitte Gorm Hansen – embodiment till 100%

Idag har jag tillbringat hela dagen vid Pranama Yoga, som är yogakollegorna och vännerna Satu och Maijas fina yoga studio. Trots att studion öppnade sina dörrar för inte så länge sen har Pranama redan blivit ett populärt mötesplats för alla yogisar som letar efter yogaklasser där embodiment är central.

Och en yogalärare som utvecklat en stil som verkligen präglas av embodiment är Birgitte Gorm Hansen, som kommit till Stockholm för att hålla sin fantastiska två dagars workshop i Open Yoga Flow.

Men låt mig först berätta lite mer om Birgitte.

Birgitte har en bakgrund som yogalärare i dynamisk yoga, en form av yoga som hon beskriver som kännetecknande av en “unik” linjering i varje slutposition. Hon berättar dock om hur hon redan från början strävat efter att gå ifrån denna “perfekta” alignment och anpassat asanas efter deltagarnas fysiska förutsättningar. Intresset att utforska kroppens egen intelligens och tron att kroppen egentligen intuitivt vet/känner det som är bäst för den, har alltid funnits hos denna skickliga lärare som jag är glad jag fick chansen att prata med idag.

Så skapade Birgitte så småningom sina klasser i Open Flow yoga där hon väver in modern kunskap om kroppens fascia (här och här och här kan du läsa mina tidigare inlägg om fascia) i yoga. Idén om att kroppen består av en stor mängd vattenbaserad vävnad som gör den fluid och dynamisk på insidan, är något som jag själv har som grund i mina egna klasser i Body Mind Flow så denna workshop var verkligen utvecklande för mig.

Under förmiddagens pass gick vi således genom en del teori om biotensegritet och fascians förmåga att vara mer eller mindre fluid beroende på hur vi rör oss (eller hur vi inte rör oss…) samt om hur en kropp som är frisk ur fascialt perspektiv behöver varierande rörelser.

Praktiskt utforskade vi rörelser som kanske inte förknippas med yoga i första hand men som flera av de mer experimentella och tvärvetenskapliga yogalärare utforskar mer och mer: vågformade rörelser (oscillations och undulations), studsande rörelser (bouncing) som hjälper att ladda om fascia, så att kroppen kan spara kinetisk energi i varje förflyttning,  och fluktuerande rörelser (fluctuations) där man för varje förflyttning låter den del av kroppen som känns tyngst leda rörelsen.

Under eftermiddagen jobbade vi vidare med de ovannämnda vågiga rörelser som vi nu använde i syfte att lugna nervsystemet innan mer traditionella liggande restorative positioner. Igen handlade det om att integrera ny forskning om kroppen med traditionell yoga. Och det är så häftigt!!!!

Imorgon fortsätter workshopen och har du lite tid och känner dig nyfiken, gå dit för att det är värt!

Kunskapen om kroppens fascia och dess egenskaper är framtiden i yoga, om du frågar mig 🙂

 

3 februari, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
Annons
Fascia

Move your fascia!

Har du också hört ordet fascia? Det är ett relativt ”nytt” begrepp som blivit mer känt under de senaste åren, inte minst tack vare en större användning av foam rollers för massage eller stretching av ömma punkter i kroppen.

Denna vecka var jag på en tredagars workshop med Gary Carter (Natural Bodies), en av de främsta experterna inom ämnet fascia och kroppens återhämtningsförmåga (resiliens), för att lära mig mer teori om fascia och hur vi bäst kan praktisera yoga eller röra oss på det sättet som hjälper att uppehålla en frisk fascia.

Gary från Natural Bodies. Tack Åsa Åhman (http://rolfing-yoga.se/) för att du bjöd hit Gary!

Men låt oss backa bandet och börjar från början.

Vad är fascia egentligen?

Vi är vana att tänka på vår kropp i anatomiska termer. Vi har lärt oss att uttrycka oss i termer av muskler, ben och organ och i alla våra anatomiböcker presenteras t ex musklerna som avgränsade enheter med ett fäste och ett ursprung och en förmåga att dras ihop. Men verkligheten är egentligen en annan och om vi tittar inne i en kropp ser vi hur ”musklerna” i själva verket sitter ihop i slingor eller spiraler av vävnad som många gånger löper hela vägen från topp till tå i kroppen. Och det som finns överallt mellan dessa vävnadsslingor är en mycket flytande, vatten- och kollagenrik massa med elastiska egenskaper, en fluffig massa som i princip penetrerar varenda cell av kroppen, lägger sig runt alla organ m m och ”håller ihop allt i kroppen”. Ja, du kan tänka på fascia runt kroppen nästan som en Onepiece/Onesie…

Det är det som är fascia eller bindväv, som vi, och alla de andra däggdjuren är byggda av!

Gary Carter med en modell på kroppens tensegritet eller kroppens kapacitet och strävan att behålla sin form

Om man tittar på fotot ovan kan man se Gary hålla en modell som ska föreställa vår kropp. Modellen består av träpinnar som kan likna ben i skelettet och av elastiska strängar eller gummiband som kan sägs likna fascia. Om du drar lite i ena sträng (fascia), ändrar du formen på den. Men så fort du släpper den igen, återfår modellen sin ursprungliga struktur. Precis så är det i din kropp: fascia ser alltså till att allt innanför kroppen, vare sig det är organ eller muskler håller sig på plats och att kroppen kan bibehålla sin form. Om kroppen utsätts för ett lagom stort tryck, kan alltså kroppen återhämtas sig utan någon synlig strukturförändring men när trycket är kontinuerligt eller större intar kroppen felaktiga och nya strukturer, som kompensation till dessa yttre förändringar. Är du med? 🙂

Fascian reagerar och förändras vid yttre tryck

Ett enkelt exempel är hur bärande av en axelväska på en och samma sida av kroppen så småningom kan medföra att du får en lägre axel (på den sidan där axelväskan hängt). Fascia reagerar alltså på axelväskan och intar en hållning som funkar ihop med den nya förändringen. En axelväska kan upplevas som oproblematisk men tänk t ex vad det får för konsekvenser för fascia om du hela tiden sitter och arbetar i samma position eller för all del om du står hela tiden och arbeta (att stå behöver inte innebära en hälsosammare hållning om du inte rör dig alls!). Samma load (samma tryck och påverka) på fascia kan alltså få fascian att reagera och anpassa kroppen till t ex sämre hållning.

Fascian är alltså extremt känslig för beröring och intryck utifrån. Detta tack vare att den är rik på receptorer eller celler som aktiveras genom beröring och yttre påverka. Det är genom dessa receptorer som din fascia får resten av kroppen i kommunikation med din hjärna.

Så hur kan vi använda oss av denna information i yoga?

När vi praktiserar yoga på mattan, grundar vi ofta kroppen ner genom fötterna dvs vi trycker ner fötternas fyra hörn på underlaget. Men vad händer, om du istället för att aktivt trycka ner fötterna och ”rota dig” på mattan, låter grunden (golvet) istället “berätta för hjärnan” genom fascians receptorer, hur kroppen på bästa sättet ska placera sig i rymden? Hur kan vi röra oss på ett mer fluid och lättare sätt när vi förflyttar oss från ena till andra yogapositionen så att kroppen kan spara och återanvända energi i rörelsen? Det är kanske lättare sagt än gjort. Många av oss som utövar yoga sen ett tag tillbaka praktiserar (och undervisar) den fysiska yogan genom att tillämpa biomekanik dvs genom noga aktivering av ena eller andra muskeln i syftet att stabilisera lederna. I t ex en Krigare II (se bilden i mitt förra inlägg), trycker vi ner både främre och bakre foten som hjälp med att grunda oss ner och bli stabila samtidigt som vi kramar om främre lårets muskler för att stabilisera främre knäet. Allt för ett gott syfte 😉

Men fascian mår bäst av en annan typ av rörelse och vi behöver tänka om och använda oss mer av fascians elastiska egenskaper i yoga för att “träna fascian”. Istället för att indirekt låsa lederna såsom det händer i statiska positioner där vi behöver hålla positionerna stabilt och balanserade, låt oss försöka stå lättare (alltså inte trycka ner fötterna lika mycket) och framför allt låt oss integrera mer dynamik i vårt yogaflöde.

Fokusera på förflyttningar från och till poserna snarare än på statiska slutprodukten är mitt råd och det jag också försöker föra in mer och mer i mina klasser 🙂

 

22 september, 2017 | 1 KOMMENTAR.
Annons