Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns på https://yogaworld.se/anvandarvillkor/. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.

Livia Wanntorp
Yoga World

Fascia

Body Mind FlowFasciaprehabrehabRörelseYOGA MED LIVIA

Hitta tillbaka till rörlighet och förebygg ont i ryggen! Tips på hur (video längst ner)!

 

“The body is as young as the spine is flexible” (Joseph Pilates)

Du kanske ha hört citatet?

Ryggraden har en central roll i kroppen både rent fysiskt då den sträcker sig hela vägen från nacken till bäckenet men också funktionellt. Den ger stöd till kroppen, skyddar ryggmärgen, hjälper till att behålla flexibilitet och rörlighet i överkroppen, och fungerar som en bas för att fästa musklerna.

När vi föds och under småbarnsåren har vi en fluid och rörlig ryggrad som vi, i princip, kan låta röra på alla möjliga sätt. Men som vuxna förlorar vi denna ryggrörlighet och vi kanske skyller på att vi har blivit äldre och stelare.

Men tänk: är det verkligen ålder eller är det möjligen vår livsstil som gör att vi som vuxna bara kan böja och sträcka oss på vissa få sätt?

Jag vill faktiskt påstå att det inte är frågan om ålder utan snarare om vårt vardagsliv.

Om vardagen och vårt jobb tillät större rörelsefrihet, skulle vi, tror jag, ha mindre ont i ryggen och resten av kroppen…

Tänk vad mycket vi sitter: vi sitter på skolan, på jobbet och hemma på soffan framför TVn och datorn. Oberoende på hur vi sitter är de ställningar vi låter kroppen inta ofta desamma och görs under längre tid. Och hjärnan gör gärna just desamma rörelser eftersom “den känner sig hemma med dem” 😉 så vissa delar av ryggen (kroppen) rörs …men flera andra delar gör inte det…

Vi förlorar mer och mer funktionaliteten i ryggen; fascian eller bindväven i kroppen tappar sin elasticitet; och vi får ont.

Foto: Hanna Larsen

Den mer moderna yoga där förflyttningar från och till positioner och ett dynamiskt flöde prioriteras istället för statiska slutpositioner erbjuder möjligheten till mer varierande och frigörande, icke-linjära rörelser som kallas rygg-undulationer eftersom de liknar vågor. Dessa rörelser, som kan göras små som stora, följer inte nödvändningsvis något mönster, är inte exakt symmetriska och syftar till att hitta tillbaka till större rörelsefriheten i ryggen.

Det handlar framförallt om att anpassa rörelserna till din kropp i stället för att tvinga din kropp och rygg i bestämda rörelser. Och det handlar om att få större känsla på var dina egna kroppsdelar befinner sig i rymden (proprioception).

Nedan ser du exempel på dessa våg-lika rörelser i ryggen (undulationer) och vill du testa och praktisera en typ av yoga där dessa rörelser är viktiga är du välkommen på nästa omgång av min kurs i Body Mind Flow Yoga som börjar den 5 april vid Salve Hälsocenter i Stockholm. Skriv till mig till liviwann@gmail.com för mer information och anmäla (det finns drop-in möjligheter också om du vill testa men du behöver skriva och säkra din plats då antal platser på studion är begränsat).

 

AsanasFasciaGrundningInspirationRörelseYOGA MED LIVIA

Släpp kontroll, kliv ut ur din yogamatta och utforska världen! Kolla videon här!

Du tar med den till alla klasser och du rullar ut den hemma när du behöver hitta in till kroppen eller få en mental paus: det är din yogamatta, din egen trygghetszon, dit du återvänder gång på gång för att samla kraft.

Du kanske känner igen dig i beskrivningen ovan. Jag gör det och har självklart min egen favorit matta (här ser du den).

Men kan yogamattan på något sätt vara begränsande?

Nu provocerar jag några igen: det är ju självklart att man praktiserar yogan på en yogamatta…. men världen är så mycket större än en rektangel på vilken du rör dig och utför dina asanas på eller hur? Och rörelsepotential oändlig när du kliver ut ur mattan!

Om du, som jag, tycker att yogapraktiken (här menar jag den fysiska delen av yoga) ska innehålla rörelse och att dynamiska förflyttningar ska vara fokus på praktiken, så kanske du håller med mig när jag säger att yoga på en matta mycket väl kan inskränka rörelsefriheten.

Givet att du har plats att göra det och att golvet på vilket du rör dig tillåter det, TESTA OCH KLIVA UT UR MATTAN och låt kroppen göra rörelserna lite större, mer funktionella och mer organiskt.

Låt också kroppen utföra de rörelser som kroppen kunde göra en gång i tiden då du var yngre. Till exempel: kan du resa dig från golvet och sätta sig tillbaka på golvet utan ansträngning, utan ont och på ett smidigt sätt? Det låter busenkelt men är ändå så främmande för många, har jag upptäckt under mina yogaklasser.

Varför?

Vi har inte så jättestort behov att utföra dessa rörelser så fort vi blir vuxna, vi sitter inte ofta på golvet (här i Sverige iaf), leker inte på marken eller kryper inte heller, och det är nog kanske bara om vi ramlar då vi måste resa oss från golvet.

Och när du försöker lära kroppen någon rörelse som kroppen inte har gjort på väldigt längre, är det frustrerande och det tar tid….

Kolla video här nere. Här tränar jag mig på att resa mig och sätta mig utan paus (det går lättare efter ett tag) och med så liten ansträngning som möjligt. Förutom att vara en funktionell rörelse, använder jag mig av senaste forskningen om fascian eller all bindväv som bland annat håller samman vår kropp. När kroppen har lärt sig rörelserna, går rörelserna i ett, och jag kan röra mig genom att återanvända rörelseenergi eller sparar in på krafter ( det är fascians elastiska (rebound) effekt).

Jag kunde inte alls göra de rörelser som du ser här, när jag först blev visad dem. Bara en så enkel sak som att fatta hur man placerar sig på golvet för att starta rörelsesekvensen var för mig en gåta under en hel dag….min hjärna kunde inte förstå!

Sen plötsligt så satt bara alla rörelserna på plats även om jag fortfarande tränar på dem.

Det jag gjorde för att lära mig var att tillämpa principer som jag har kommit på påminner om den mycket användbara Alexander teknik-metoden (oftast använd inom teater men också i flera andra sammanhang) ifall du hört om den: mycket förenklat, gör man om och om samma rörelser men i mycket långsamt tempo, och bryter också ner rörelsesekvensen i mindre och lättare steg i syftet att lära om hjärnan och kroppen nya rörelser eller rörelser som kroppen tidigare har kunnat göra men inte gjort på länge och härmed glömt bort.

Och hjärnan är jättesmart! Så plötsligt blir det som kändes omöjligt alldeles möjligt.

I denna rörelsesekvens kan du låta kroppen resa sig från golvet och sätta sig tillbaka genom att

1. flytta kroppsvikten åt ena sidan nästan som du gör när du kommer in  i en sidoplanka.

2. rulla över på andra sidan.

3. genom att använda händerna och ena fotryggen -din GRUNDNING! -kan du sätta dig ner igen med mycket lite ansträngning.

Om-organisera benen och börja om.

Kliva ut sin yogamattan eller sin kontrollzon var det….ju. 😉

det där med att sitta på marken…..;)

 

Populärt från Yogaworld.se

AsanasFasciaInspirationRörelseYOGA MED LIVIA

Den moderna yogan är RÖRELSE! – videotips på fot, knä- och höftledsrörlighetsövning

Igår hade jag några extra minuter på mig innan min företagsyogaklass och passade då på att spela in ett par korta sekvenser på rörelser som du, som jag gör, kan då och då göra för att förbättra din fotled och knäledsrörlighet. Nedan kommer den första.

Var så goda! …just det…om du tycker att detta ser spännande ut och du vill testa en modernare yoga där bland annat rörelse integreras i mer traditionell Hathayoga, kom och yoga med mig alla torsdagar kl 19 vid studion på Salve Hälsocenter!

Välkommen!

——————————————————————————————————————————————————-

DEEP SQUAT (MALASANA) to SITTING to KNEELING to SQUATTING (MALASANA)

Såhär gör du:

  1. Börja i någon variation av Malasana dvs djup benböj (squat).
  2. Låt ena knäet fällas inåt mot golvet (knäleden gör en inåtrotation).
  3. Sträck ut fotryggen och förläng den bakåt. Låt fotryggen ha hela tiden kontakt med golvet!
  4. Sätt dig ner, rulla över den andra fotryggen och kom tillbaka till Malasana.
  5. Byt sidan och börja om med nya knäet.

Använd händerna för att underlätta i övergångar mellan djupa benböj, sittposition och knäsittande.

Låt rörelserna var så mjuka och organiska som möjligt så att du hittar ett mjukt tempo där varje steg går in i nästa utan uppehåll. På så sätt återvinner du en del av kroppens rörelse-energi vilket är precis vad vi vill göra enligt den moderna synen på kroppen där bindväv eller fascia är i centrum.

 

EmbodimentFasciaworkshop

Open flow yoga med Birgitte Gorm Hansen – embodiment till 100%

Idag har jag tillbringat hela dagen vid Pranama Yoga, som är yogakollegorna och vännerna Satu och Maijas fina yoga studio. Trots att studion öppnade sina dörrar för inte så länge sen har Pranama redan blivit ett populärt mötesplats för alla yogisar som letar efter yogaklasser där embodiment är central.

Och en yogalärare som utvecklat en stil som verkligen präglas av embodiment är Birgitte Gorm Hansen, som kommit till Stockholm för att hålla sin fantastiska två dagars workshop i Open Yoga Flow.

Men låt mig först berätta lite mer om Birgitte.

Birgitte har en bakgrund som yogalärare i dynamisk yoga, en form av yoga som hon beskriver som kännetecknande av en “unik” linjering i varje slutposition. Hon berättar dock om hur hon redan från början strävat efter att gå ifrån denna “perfekta” alignment och anpassat asanas efter deltagarnas fysiska förutsättningar. Intresset att utforska kroppens egen intelligens och tron att kroppen egentligen intuitivt vet/känner det som är bäst för den, har alltid funnits hos denna skickliga lärare som jag är glad jag fick chansen att prata med idag.

Så skapade Birgitte så småningom sina klasser i Open Flow yoga där hon väver in modern kunskap om kroppens fascia (här och här och här kan du läsa mina tidigare inlägg om fascia) i yoga. Idén om att kroppen består av en stor mängd vattenbaserad vävnad som gör den fluid och dynamisk på insidan, är något som jag själv har som grund i mina egna klasser i Body Mind Flow så denna workshop var verkligen utvecklande för mig.

Under förmiddagens pass gick vi således genom en del teori om biotensegritet och fascians förmåga att vara mer eller mindre fluid beroende på hur vi rör oss (eller hur vi inte rör oss…) samt om hur en kropp som är frisk ur fascialt perspektiv behöver varierande rörelser.

Praktiskt utforskade vi rörelser som kanske inte förknippas med yoga i första hand men som flera av de mer experimentella och tvärvetenskapliga yogalärare utforskar mer och mer: vågformade rörelser (oscillations och undulations), studsande rörelser (bouncing) som hjälper att ladda om fascia, så att kroppen kan spara kinetisk energi i varje förflyttning,  och fluktuerande rörelser (fluctuations) där man för varje förflyttning låter den del av kroppen som känns tyngst leda rörelsen.

Under eftermiddagen jobbade vi vidare med de ovannämnda vågiga rörelser som vi nu använde i syfte att lugna nervsystemet innan mer traditionella liggande restorative positioner. Igen handlade det om att integrera ny forskning om kroppen med traditionell yoga. Och det är så häftigt!!!!

Imorgon fortsätter workshopen och har du lite tid och känner dig nyfiken, gå dit för att det är värt!

Kunskapen om kroppens fascia och dess egenskaper är framtiden i yoga, om du frågar mig 🙂

 

3 februari, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
AsanasFasciaInspirationRörelse

Move your fascia!

Har du också hört ordet fascia? Det är ett relativt ”nytt” begrepp som blivit mer känt under de senaste åren, inte minst tack vare en större användning av foam rollers för massage eller stretching av ömma punkter i kroppen.

Denna vecka var jag på en tredagars workshop med Gary Carter (Natural Bodies), en av de främsta experterna inom ämnet fascia och kroppens återhämtningsförmåga (resiliens), för att lära mig mer teori om fascia och hur vi bäst kan praktisera yoga eller röra oss på det sättet som hjälper att uppehålla en frisk fascia.

Gary från Natural Bodies. Tack Åsa Åhman (http://rolfing-yoga.se/) för att du bjöd hit Gary!

Men låt oss backa bandet och börjar från början.

Vad är fascia egentligen?

Vi är vana att tänka på vår kropp i anatomiska termer. Vi har lärt oss att uttrycka oss i termer av muskler, ben och organ och i alla våra anatomiböcker presenteras t ex musklerna som avgränsade enheter med ett fäste och ett ursprung och en förmåga att dras ihop. Men verkligheten är egentligen en annan och om vi tittar inne i en kropp ser vi hur ”musklerna” i själva verket sitter ihop i slingor eller spiraler av vävnad som många gånger löper hela vägen från topp till tå i kroppen. Och det som finns överallt mellan dessa vävnadsslingor är en mycket flytande, vatten- och kollagenrik massa med elastiska egenskaper, en fluffig massa som i princip penetrerar varenda cell av kroppen, lägger sig runt alla organ m m och ”håller ihop allt i kroppen”. Ja, du kan tänka på fascia runt kroppen nästan som en Onepiece/Onesie…

Det är det som är fascia eller bindväv, som vi, och alla de andra däggdjuren är byggda av!

Gary Carter med en modell på kroppens tensegritet eller kroppens kapacitet och strävan att behålla sin form

Om man tittar på fotot ovan kan man se Gary hålla en modell som ska föreställa vår kropp. Modellen består av träpinnar som kan likna ben i skelettet och av elastiska strängar eller gummiband som kan sägs likna fascia. Om du drar lite i ena sträng (fascia), ändrar du formen på den. Men så fort du släpper den igen, återfår modellen sin ursprungliga struktur. Precis så är det i din kropp: fascia ser alltså till att allt innanför kroppen, vare sig det är organ eller muskler håller sig på plats och att kroppen kan bibehålla sin form. Om kroppen utsätts för ett lagom stort tryck, kan alltså kroppen återhämtas sig utan någon synlig strukturförändring men när trycket är kontinuerligt eller större intar kroppen felaktiga och nya strukturer, som kompensation till dessa yttre förändringar. Är du med? 🙂

Fascian reagerar och förändras vid yttre tryck

Ett enkelt exempel är hur bärande av en axelväska på en och samma sida av kroppen så småningom kan medföra att du får en lägre axel (på den sidan där axelväskan hängt). Fascia reagerar alltså på axelväskan och intar en hållning som funkar ihop med den nya förändringen. En axelväska kan upplevas som oproblematisk men tänk t ex vad det får för konsekvenser för fascia om du hela tiden sitter och arbetar i samma position eller för all del om du står hela tiden och arbeta (att stå behöver inte innebära en hälsosammare hållning om du inte rör dig alls!). Samma load (samma tryck och påverka) på fascia kan alltså få fascian att reagera och anpassa kroppen till t ex sämre hållning.

Fascian är alltså extremt känslig för beröring och intryck utifrån. Detta tack vare att den är rik på receptorer eller celler som aktiveras genom beröring och yttre påverka. Det är genom dessa receptorer som din fascia får resten av kroppen i kommunikation med din hjärna.

Så hur kan vi använda oss av denna information i yoga?

När vi praktiserar yoga på mattan, grundar vi ofta kroppen ner genom fötterna dvs vi trycker ner fötternas fyra hörn på underlaget. Men vad händer, om du istället för att aktivt trycka ner fötterna och ”rota dig” på mattan, låter grunden (golvet) istället “berätta för hjärnan” genom fascians receptorer, hur kroppen på bästa sättet ska placera sig i rymden? Hur kan vi röra oss på ett mer fluid och lättare sätt när vi förflyttar oss från ena till andra yogapositionen så att kroppen kan spara och återanvända energi i rörelsen? Det är kanske lättare sagt än gjort. Många av oss som utövar yoga sen ett tag tillbaka praktiserar (och undervisar) den fysiska yogan genom att tillämpa biomekanik dvs genom noga aktivering av ena eller andra muskeln i syftet att stabilisera lederna. I t ex en Krigare II (se bilden i mitt förra inlägg), trycker vi ner både främre och bakre foten som hjälp med att grunda oss ner och bli stabila samtidigt som vi kramar om främre lårets muskler för att stabilisera främre knäet. Allt för ett gott syfte 😉

Men fascian mår bäst av en annan typ av rörelse och vi behöver tänka om och använda oss mer av fascians elastiska egenskaper i yoga för att “träna fascian”. Istället för att indirekt låsa lederna såsom det händer i statiska positioner där vi behöver hålla positionerna stabilt och balanserade, låt oss försöka stå lättare (alltså inte trycka ner fötterna lika mycket) och framför allt låt oss integrera mer dynamik i vårt yogaflöde.

Fokusera på förflyttningar från och till poserna snarare än på statiska slutprodukten är mitt råd och det jag också försöker föra in mer och mer i mina klasser 🙂

 

22 september, 2017 | 1 KOMMENTAR.