Livia Wanntorp
Yoga World

Hälsa

DansHälsaRörelseTeaterföreställning

En industrirobot, en fenomenal koreografi, 20 otroliga streetdansare och 5000 liter vatten – jag har varit på premiären av Våroffer!

Fotograf: Andreas Lundberg. Bildtext: Våroffer av Fredrik Benke Rydman. Premiär 7 september på Stora scenen. Kulturhuset Stadsteatern 2018.
 

Kan man dansa oavbrutet i nästan en timme tillsammans med en industrirobot, om man har för avsikt att gestalta förhållandet mellan människa och teknik? Och kan man kombinera Igor Stravinskijs originalmusik och en nyskapande koreografi där tjugo dansare rör sig på en vattenfylld scen, om man vill visa hur naturens krafter påverkar människa?

Svaret till både frågorna är ja! man kan. Om man heter Fredrik Benke Rydman och älskar innovativa konstprojekt som ingen annan har testat för!

Jag har precis kommit hem från premiären av Kulturhuset Stadsteaters Våroffer som är regisserad och koreograferad av en av mina favorit svenska koreografer, Fredrik Benke Rydman, och min recension efter detta är rak och superklar.

Gå och se Stadsteaters föreställning om ni kan! Den är unik i sitt slag och man promenerar från teater med en stor förundran över magin som bara dans kan skapa.

Man får gå rätt långt bak i tiden, nämligen tillbaka till 1913 för att hitta första uppsättning av Våroffer, som är Igor Stravinskijs tredje musicerade balett, som sattes upp på Théâtre des Champs Élysées i Paris och gestaltades av Ryska baletten. Tydligen stoppades baletten nästan omedelbart pga den orsakade en stor skandal då balettens koreograf hade för första gången låtit dansare trampa ner med hela fötterna i sin koreografi, vilket gamla danstraditionen förbjöd.

Stadsteaters och Fredrik Benkes nya uppsättning börjar med en 45 minuters lång performance mellan självaste Benke och en stor industrirobot programmerad och lånad av företaget ABB. Och det ser stundom verkligen ut som en riktig Pas de deux mellan två dansare när Fredrik Benke Rydman dansar med den stora roboten.

Mannen som satt bredvid mig och som jobbade på ABB förklarade att roboten har programmerats i minsta detaljer enligt den koreografin som Benke föreslog och att det gick åt timmar av arbete för att utforska vilka rörelser som ingick i huvudkoreografin som faktiskt kunde göras och vilka rörelser som istället inte vara möjliga utifrån en robots perspektiv. Bakom Stadsteaters Våroffer finns det alltså också ett gediget arbete mellan robotens programmerare och koreografen Benke.

Jag fick också höra hur roboten har förmågan att anpassa sin rörelsehastighet till Benkes rörelsehastighet. Roboten känner av detta, hur än konstigt det låter!

Och så häftigt var det att ibland se hur Benke och roboten speglade varandra i rörelser, medan andra gånger gjorde de exakt samma rörelser och det blev flera tillfällen under kvällen då jag undrat vem var människa och vem var roboten så synkroniserade dessa två var. Benkes koreografi innebar ibland mer fyrkantiga rörelser som var isolerade till en kroppsled i taget, precis som de förflyttningar som en maskin kan göra. Men andra gånger hade den duktiga ingenjörsteamet som står bakom programmeringen av roboten, faktiskt lyckas återskapa rörelser som nästa såg människolika ut!

Jag satt som förtrollad på min stol på rad 11 och hängde med i varje litet danssteg som visades på scenen. När den första akten var slut undrade jag hur 45 minuter redan hade gått…

Efter pausen började andra akten som var helt annorlunda även om den följde liknande tema, denna gång vinklat mer åt relationen mellan naturen och människan. Andra akten hade som huvudpersoner Benkes fantastiska 20 streetdansare, som utförde en helt fenomenal koreografi delvis påminnande koreografin från första akten.

Fotograf: Håkan Larsson Bildtext: Stravinskijs Våroffer i koreografi av Fredrik Benke Rydman. Premiär 7 september på Stora scenen. Kulturhuset Stadsteatern 2018.

Handlingen, som gestaltades genom Igor Stravinskijs musik som bakgrund var väldigt dramatisk och handlade såsom titeln föreslår om ett våroffer. Det säregna i denna del av Stadsteater och Benkes uppsättning var att redan efter tio minuter efter aktens start lyftes det upp en jättestor spegel som flyttades upp och hängde ovanför scenen. Tack vare spegeln kunde den vackra koreografin också synas ovanifrån med häftiga effekter som följd.

Inte nog med det, fylldes scenen av vatten som lät de duktiga dansare glida runt nästan som scenen skulle vara en ruschkana.

Allt som allt: musiken delvis Stravinskijs original och delvis nykomponerad, den dramatiska handlingen och den häftiga danskoreografin med roboten först och på vattenscenen sen, gör Fredrik Benke Rydmans Våroffer till en helt unik upplevelse, väl värd att ses!

 

7 september, 2018 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
AsanasFunktionell kroppHälsaKonditionsträningStyrkaStyrketräningYoga

Komplettera yoga med annan träning och få en kropp som håller länge!

Ska man bara praktisera yoga (här menar jag den fysiska typen av yoga) eller ska man sträva efter att komplettera yogapraktiken med annan träning? Frågan är inte ny, men däremot diskuteras mycket mer nu, inte minst i yogapodcasts och på sociala medier.

Å ena sidan hittar vi hängivna yogisar som älskar självaste yogandet, och inte tycker om styrketräning eller annan mer konditionsbaserad träning/sport. Så klart en åsikt att respektera.

Å andra sidan finns det alla de som har praktiserat yoga väldigt många år och som upptäcker nu att de saknar grundstyrkan i kroppen eller kanske till och med att de har belastningsskador efter ensidiga yogarörelser under lång tid. Dessa yogisar väljer att komplettera yoga med att t ex lyfta vikter på gymmet.

Sen finns det alla de som, såsom jag själv, egentligen hållit på länge med styrketräning och konditionsträning (jag har arbetat som personlig träning i många år innan jag blev yogalärare) och glidit så småningom in till yoga som en naturlig komplement till både styrketräning och dans ( i mitt fall). För oss är svaret på frågan ovan givet: det är klart att vi försöker ( i mån av tid…) kombinera yoga med flera typer av träning som främjar styrkan i kroppen och hjärtats hälsa (konditionsträning).

Det finns till och med yogalärare som går ännu ett steg länge och erbjuder onlinetränings program med både yogaklasser, styrketränings inspirerad träning, pilatespass, kettlebells klasser mm mm. Den 1 augusti lanseras t ex den internationellt kända yogaläraren Kathryn Bruni- Young en sådan tjänst [1]

Varför kombinera fysisk yoga men annan fysisk aktivitet då? Räcker inte yoga?

Jag tänker att man som alltid kan vända fråga och fråga sig först och främst om varför man praktiserar yoga? Är det för att du vill kunna bli bättre på yoga-asanas eller för att du vill kunna inta vissa svårare positioner dvs praktiserar du mest av estetiska skäl, då är det väl självklart att du ska lägga krut på att praktisera dessa positioner. Enligt specificitetsprincipen blir man bra på det man gör dvs för att bli duktig på något måste du utöva samma rörelser/sport/asanas om och om.

Öva specifikt liksom.

Målet är en funktionell och hållbar kropp

Men om du inte har positionerna som mål och om du praktiserar yoga för en starkare och rörligare kropp [2] är det bra att komma ihåg att trots att yoga är fantastisk och ger dig större kroppsmedvetenhet och en smidig och funktionell kropp med en viss styrka, ger yoga dig inte allt. Till exempel är yoga inte direkt en typ av träning som främjar hjärtats hälsa, i alla fall ger det inte lika stora effekter som dem du får om du regelbundet springer, cyklar eller kör kort tids intervaller. Dessutom kan kroppen också behöva utsättas för en större belastning än det som yoga kan ge, till exempel genom styrketräning.

Variera träning och rörelser! Varför?

Under sommaren har jag haft förmånen att vistas vid havet, en utmärkt chans att vid sidan av min yogapraktik simma så mycket som möjligt (simning är förresten fantastisk allsidig träning!). Och sen jag kom hem till Sverige har jag fortsatt att simma i sjöar samt varit och tränat styrketräning i princip varje dag. Det har inte varit långa pass utan korta och effektiva funktionella träningspass med egen kroppsvikt och fria vikter av olika slag, som hantlar och medicinbollar; igår blev ett kort men bra pass för axlar och bröstmusklerna med TRX, och idag har jag lekt med en pilatesboll som man faktiskt kan träna det mesta med 😉

Varför variera träningen då? För att forskningen har visat att kroppen mår som bäst när den får göra lite av varje; kondition, styrka och -rörlighets träning. Du kanske inte blir jättebra på allt du tränar eller praktiserar. Men det du vinner istället är en kropp som inte blir andfådd av att springa efter bussen och som kan bära barn/matkassar utan större ansträngning samt kan smidigt utföra en större mängd rörelser.

När du utövar yoga vill du helst variera belastnings typ och styrka samt du vill försöka utforska så många olika vinklar och ranges of motions som det går, så att din kropp ska få både variation i rörelsetyp och i belastning.

Jag tänker att precis på samma sätt, vill du komplettera din yogapraktik med konditionsträning och styrketräning för en kropp som ska hålla länge!

Vad tycker du?

[1]: https://kathrynbruniyoung.com/

[2]: Clark, B & Grilley, P. 2016. Your Body, Your Yoga. Learn Alignment Cues That Are Skillful, Safe, and Best Suited To You.

 

29 juli, 2018 | 2 KOMMENTARER!

Populärt från Yogaworld.se

återhämtningHälsai huvudet på en yogalärareInspirationMeditationMindfulnesspersonlig utvecklingsommar med yogaYOGA MED LIVIAYogalärare

Italien i sikte med både yogamatta, yogaböcker, yogaklasser, poddavsnitt, och meditationsappen i mobilen ;)

Eddie bevakar packning….

Det är liksom dags för en paus från yogaundervisning….

Jag har både läst och hört av vänner och bekanta som har tappat lust (i alla fall tillfälligt) att undervisa eftersom de har jobbat för intensivt med det. Jag har ännu inte hamnat i den situationen men förstår hur det kan kännas. Som facilitator eller yogalärare ger man hela sig själv på varje klass så inget konstigt att man ibland kan behöva en paus 🙂

Så jag är nu på väg ner till mitt hemland där det blir sola, bada, äta, umgås, träna och…. yoga!

Och det blir inte till att hålla yogaklass utan det blir att fördjupa sig i egen yogapraktik (en lyx att få tid till det!) utan någon prestation, utan utifrån dagliga formen, samt att läsa om yoga (kommer så småningom tips på böcker, om de är bra ;); och meditera.

Så även om man egentligen inte behöver något för att göra egen praktik, har jag sparat korta och långa klasser som känns spännande på Yogobe – appen och även Mindfulness-appen är nedladdad på mobilen, samtidigt som jag har laddat ner flera podd-avsnitt som jag inte hunnit med att lyssna på under våren.

Bra va!

Under denna tid går bloggen också lite på sommarlov även om det dyker upp några inlägg då och då.

Men följ mig gärna på Instagram, för det är nog där du hittar mig under juli med nya foton och miniblogginlägg! Jag heter livia_fitness på Instagram!

Stor kram! <3

HälsaInspirationKroppenMental styrkapersonlig utvecklingRörelseworkshop

“Att göra det omöjliga möjligt, det möjliga lätt och det lätta elegant” – jag har varit på Feldenkraisveckan!

För någon veckan sen, i samband med ett besök på Stockholms Pilates Center fick jag av ren slump syn på en annons vid receptionen där det stod: “Feldenkraisveckan – Varmt välkommen att börja sommaren i rörelsens tecken!”.

Ni som läser min blogg eller följer mig på Instagram (@livia_fitness) vet om att jag gärna utforskar rörelse (movement) genom alternativa tekniker i min yogapraktik och när jag håller klasser i mitt egen koncept Body Mind Flow Yoga, så min första tanke när jag såg annonsen var: ” ibland händer det saker som är nästan meningen ska hända….” 😉 …jag hade nämligen sökt länge efter en Feldenkraispedagog att gå till i Stockholm, för att lära mig mer om Feldenkrais finurliga metod.

Så på den vägen kom jag i kontakt med Feldenkraispedagogen Anna-Maria Broberg och påbörjade min resa på den fantastiska 5-dagars workshopen Feldenkraisveckan Evolutionsrevolution!

Vår facilitator och guide Anna-Maria Broberg

Men låt oss börja från början:

Vem var Moshe Feldenkrais och vad är det för speciellt med hans metod?

Moshe Feldenkrais (1904-1984) var en israelisk ingenjör som utövade olika kampsporter under större del av sitt liv. Han sägs ha utvecklat sin metod i samband med sin rehabilitering efter skador från judo, och metoden går ut på, såsom jag har uppfattat den, att hjälpa nervsystemet att återupptäcka alla rörelser som kroppen någon gång har kunnat utföra vid barndomen, men som kroppen har glömt bort i samband med uppväxt.

Enligt Feldenkrais, är kroppen inprogrammerad på att kunna röra sig genom en massa olika rörelsebanor, och i bra många flera rörelser än de som vi använder dagligen, och om du tänker efter själv, kan du säkert komma på flera rörelser som du har kunnat göra som barn men som inte längre är lika lätta för dig. Tänk rörelser, som att smidigt sätta sig ner och resa sig upp från marken, att rulla från sida till sida sittande på golvet eller göra kullerbyttor.

Du kanske undrar varför vi som är vuxna måste kunna rulla på golvet men faktum är att ju flera sätt på vilka vi kan låta kroppen röra sig i, desto bättre blir vi på att inte göra oss illa, ifall vi ramlar. Vi kan också skapa bättre förutsättningar för kroppen att rehabilitera efter skador och behålla en smidighet i kroppen även när vi blir stelare som äldre.

Rörelse är alltså bara win win, speciellt för oss vuxna!

Här preppar vi inför sidorullningar på ryggen och så småningom till sittande

Småbarn utvecklas genom att utforska kontakten mellan skelettet och underlaget

För att utveckla sin metod kom alltså Feldenkrais på att han kunde studera hur barn först utforskar underlaget genom ryggkontakt, för att så småningom ta sig upp från ryggliggande till krypande och i takt som musklerna utvecklas, komma upp till sittande i benböj och hela vägen upp till stående; det hela genom en serie av tämligen komplexa rörelser men också med hjälp av ögonens riktningar och en stor nyfikenhet att t ex vilja sträcka sig efter saker och personer och vilja att upptäcka världen.

Den skeletala kontakten med grunden som liknar det vi inom yoga kallar för grundning, är alltså centralt i metoden och under workshopen utforskade vi frågor som: hur bildar olika delar av kroppen olika kontaktytor mot underlaget? och hur processar nervsystemet all den information den får från grunden och använder den till att organisera kroppen på olika sätt?

Utforskandet av kontakten mot grunden fortsätter….

Feldenkrais är en typ av pedagogik

Feldenkrais sammanställde ett helt enorm material av så kallade ATM som står för Awareness Through Movement: det är hundratals lektioner, vissa korta och andra längre, vissa enkla och andra mycket mer komplexa. Vid basen av Feldenkraismetod står nämligen variationen i rörelse i centrum, och tanken på att ju flera sätt vi kan röra kroppens olika delar på desto bättre för oss.

Anna-Maria Broberg organiserade Feldenkraisveckan Evolutionsrevolution genom att själv välja ut lämpliga ATM som syftade till att belysa hur barnens rörelseutveckling går till. De utvalda lektionerna har dessutom förklarat utmärkt flera av de viktigaste aspekterna av Feldenkraismetod, som egentligen kan definieras som en egen typ av pedagogik och lärande. Feldenkrais ansåg nämligen att man lär sig bäst genom att göra – learning by doing– varför det finns, såsom jag har förstått, inget skriftligt material av hans hundratals lektioner vilka istället lärs ut muntligt till deltagarna. Anna- Maria förklarade att Feldenkraismetoden är en typ av organiskt lärande där man till skillnaden från det mer akademiska lärande, lär man sig genom direkt upplevelse.

Sakta ner! Om du gör rörelsen snabbt gör du bara det du redan kan

Viktigt när man utövar Feldenkraismetoden är att låta kroppen bryta ner rörelserna till mindre steg och utföra dem så långsamt som möjligt. Kroppen sätter nämligen igång med en gång att röra sig enligt de rörelsemönster som kroppen redan kan och det inte alls säkert att just dessa rörelser är de mest energibesparande eller bästa för kroppen.

Inom Feldenkraismetoden talar man till och med om parasitära rörelser eller rörelser som vi gör av gammal vana men som kanske inte är de mest optimala för oss. Och det är bara genom att utforska alternativa rörelsebanor i slow-motion som du kan programmera åter kroppen till att göra samma sak men genom andra mer optimala rörelsemönster.

Om rörelsen är för svår eller om du inte kan göra den av något skäl, föreställ dig den

I Feldenkraismetoden programmerar man in rörelser i de delar av kroppen som är friska istället för att fokusera på det som är skadat eller sjukt. Så om du t ex har en skada i en axel som gör att axeln inte kan rotera, kan du, enligt Feldenkraismetoden börja göra den rotationen i den friska axeln och genom detta programmera in nervsystemet att utföra rörelsen, för att sen så småningom kanske testa om du kan göra detsamma med den skadade axeln. Alternativt kan du föreställa dig rörelsen som hjälp att utföra den inom sin tid.

Men yoga och Feldenkraismetoden då?

Jag tänker att alla, oberoende på om du praktiserar/lär ut yoga eller utöva en sport eller om du bara vill få en kropp som upplevs som lättare, smidigare och friare i rörelser, har stor användning av denna metod. Inte nog med det, det som hände mig under de många timmar av långsamma rörelser på golvet/mattan, var att jag slappnade av fullständigt, så att utföra dessa kontrollerade rörelser i slow motion och superkoncentrerat aktiverade parasympatiska nervsystemet och skapade möjlighet till återhämtning trots att hjärnan jobbade på. Också win win….

Jag ser dessutom flera kontaktytor mellan yoga och Feldenkraismetoden; när du inte kan göra en  yogasekvens/position som är för svår, backar du bandet, bryter ner sekvensen till mindre steg, samt preppar den genom andra rörelser som hjälper dig att utveckla den styrka och/eller rörlighet som denna yogasekvens/position krävs.

Än en gång konstaterar jag att kroppen har oändliga möjligheter till att lära sig nytt eller nygammalt, bara vi ger den chansen att göra så. Längst ner i inlägget kan du se en kort video på hur jag tänker jag kan integrera del av det jag lärt mig under veckan i min yoga. Testa du med!

Vid sidan av sin verksamhet på Stockholms Pilates Center och av sina återkommande workshops startar Anna-Maria Broberg snart en utbildning – Bones for Life -som bygger på Feldenkraismetoden och som ger ännu mer konkreta tips till en smidigare kroppen än de du får genom workshoparna och här hittar du alla detaljer 🙂

Källa: Graeme Lynn (2017) Awakening Somatic Intelligence.

BokrecensionHälsaInspirationMeditation

Tips på tre yoga-och meditationsböcker att börja nya året med!

Jag sitter såhär en liten stund för mig själv just nu i väntan på maten. Levande ljus och kattungen Edgar på knäna…. julefriden har funnits här hemma sen igår – äntligen några dagar för att återhämta sig från vardagen!….ja, även om man är nöjd med sitt liv och älskar sitt jobb (jag gör!) kan man inte komma ifrån att arbetsdagarna går i ett, och man springer från det ena till det andra inbokade ärende. Tiden att sitta ned och läsa en bok finns oftast inte längre tyvärr…. men kanske du hittar lite tid nu om du är ledig eller kanske införskaffar du någon av dessa böcker inför kommande längre ledigheter?

Här kommer det tips på tre böcker som jag läste först för några år sen men som jag återkommer till, gång på gång, för ny inspiration till mina yogaklasser. Alla tre har mindfulness, meditation (för flera tips på böcker om meditation skrolla bakåt i min blogg, där hittar du t ex min recension av fina boken Viloläget av Magnus Fridh) och andetag som verktyg in i meditationen som grundtema.

Var så goda!

  1. MEDITATION FOR BEGINNERS av Jack Kornfield

En liten fin bok om meditation, skriven av en disputerad amerikansk psykolog, som tillbringade flera år i Thailand vid buddistiska klostren för att förkovra sig i Buddismen och meditation. Denna är en fin bok att börja med om man vill lära sig mer om meditation och dess många positiva effekter. Boken är på engelska och kommer med en CD skiva med meditationer guidade av författaren själv.

Här kan du läsa mer om boken.

  1. LOVING KINDNESS – the Revolutionary Art of Happiness av Sharon Salzberg

En bok till, inspirerad av buddismen, även om du inte behöver vara varken buddist eller troende för att hitta insikter att reflektera över och inspiration till att förändra ditt liv mot det bättre i denna bok.

Sharon Salzberg är, precis som föregående författaren, en av de främsta amerikanska meditationslärarna i västvärlden och tillsammans med Jack Kornfield grundare till Insight Meditation Society i Massachusetts.

Centralt i boken är begreppet Loving Kindness som är en sort kärlek som man bör sträva efter att odla inom sig själv. Kärleken och medlidande som är i första hand mot sig själv och senare mot sina medmänniskor. Även i denna bok hittar du riktigt fina exempel på meditationer.

Här kan du läsa mer om boken.

  1. THE BREATHING BOOK- Good Health and Vitality Through Essential Breath Work av Donna Fahri.

Den här boken är att verkligen rekommendera för alla som börjar med yoga och kanske undrar om varför vi yogalärare hela tiden envisar med att prata om medvetet andetag på klasser, varför vi alltid börjar klasserna – japp även de kortaste klasserna! – med en centrering med huvudsyfte att landa genom andetaget.

I boken hittar du allt man behöver veta om andetaget från hur vi andas rent fysiologiskt till olika sätt att andas, inklusive flera Pranayama-övningar.

Här kan du läsa mer om boken.

GOD JUL!!!!

23 december, 2017 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
1 2 3

Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns i våra användarvilkor. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.