Hantering av personuppgifter

Denna sida använder information som kan kopplas till dig som besökare, för att förbättra och anpassa upplevelsen. Mer information finns på https://yogaworld.se/anvandarvillkor/. Läs igenom informationen och klicka nedan om du samtycker.

Livia Wanntorp
Yoga World
Annons
Annons
MeditationMental styrkaMindfulness

“Sakta ner och andas”….jag har sett dokumentärfilmen Walk with me

 

jag tycks återkomma gång på gång till det. Det handlar igen om mindfulness och andetaget och att aktivt stanna upp i vardag för att hitta glädje i nuet.

I söndags kväll åkte jag in till Bio Rio, en av mina favoritbiografer placerad nära Hornstull, för att se på dokumentärfilmen Walk with me. Det var verkligen inte bara jag som lockats dit och biografen var helt fullsatt. Bio Rio hade fått sätta in denna tredje extra föreställning tack vare det stora intresset för filmen. Jag var mycket nyfiken att se varför så många personer ville se denna dokumentär.

Walk with me handlar om vietnamesiska zenmästaren Thich Nhat Hanh som flydde från Vietnam under kriget och hamnade i exil i sydvästra delen av Frankrike. Där startade han den nu kända klostret Plum Village, där han fortfarande lever nu som 91-årig.

Filmen börjar med berättelsen om hur det är när nya nunnor och munkar inger sina löften att leva utan ägodelar och i sexuell återhållsamhet; hur deras vardagsliv i klostret ser ut och hur de upplever och klarar av ett rätt så repetitivt och ensidigt liv utan sina nära och kära i närheten. Ibland åker munkarna och nunnorna iväg med sin lärare Thich Nhat Hanh och besöker USA eller andra ställen utomlands. De åker dit i syfte att sprida sin budskap om i fängelser och andra anstalter där de berättar om medveten närvaro – mindfulness – och det som denna kan tillföra livet.

Och det just det som är filmens huvudbudskap – att lära sig att leva i nuet- som jag tror lockade så många olika människor till att gå på Bio Rio under en söndag eftermiddag.  Fler och fler upptäcker dagligen hur otroligt välgörande medveten närvaro – mindfulness- och  meditation är för själen och hur viktiga mindfulness och meditation kan bli som motvikt till en alltför snabb och stressig vardag.

Thich Nhat Hanh berättar för oss om hur vi aldrig tycks komma fram (“we never arrive..:”), utan bara springer hela tiden på jakt efter något som vi ofta inte ens vet vad det är. Och i denna sökning efter annat, kan vi aldrig stanna upp och nöja oss med det vi har. Mindfulness och andetaget handlar om att fokusera på nuet, se och var tacksamma för det vi har istället för att hela tiden sträva efter nytt eller ett annorlunda liv.

När klockorna i klostret Plum ringer var femtonde minut stannar alla och allt upp från det man sysslar med, för att bli mer medveten om stunden, ett fantastiskt sätt att bli mer närvarande.

Tänk om vi också skulle testa det!

 

18 december, 2017 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
Annons
Annons
anatomiBiomekanikRörelsesquat

”It is not only a position, it is a whole experience”…..SPOT ON på SQUAT!

Vad får du för association om du hör ordet squat eller ben(knä)böj? Du kanske tänker på en styrketräningsövning som man ofta gör på gymmet, kanske m h a en stång med vikter på. En övning som görs dessutom i flera set och alltid så att knäna bör vara placerade över fotleder (i syfte att lättare aktivera sätesmusklerna). På min PTutbildning klassades benböj bland de övningar som främst aktiverar just framsidan lår och sätesmusklerna.

VAD ÄR EN SQUAT?

Men det man kanske inte tänker på i första hand, när man pratar om benböj är att denna inte bara är en enda rörelse utan i själva verket en hel grupp av rörelsesteg som alla har gemensamt att vi böjer knäna och höfter (knä- och höftflexion) till en viss grad.

Inte nog med det, är ”squat-en” en fullt naturlig rörelse i vår grundmotorik med men som försvinner mer och mer när vi blir vuxna och anpassar oss till en vardag där det finns stolar, soffor, sängar och en wc på toa. Vi knäböjer nämligen bl a varje gång vi går på toa, när vi sätter oss på en stol och när vi reser oss därifrån samt när vi går.

Ändå är det inte så ovanligt att vi upplever som främmande att flexa knäna och höfterna i en squat, och vi kanske inte heller kan sitta på huk. Vår livsstil i norra halvklotet är sån att vi sitter på stolar och soffor istället för att sitta på golvet som i andra delar av världen; istället för att laga mat sittande på huk, står vi och lagar mat. Vi stänger dessutom in våra fötter jämnt i skor, vilket gör att våra fötter och fotleder förlorar förmågan till känsel, rörelsen och rörligheten. Med andra ord vi har inte längre så många naturliga tillfällen att bibehålla huksittande och knäböj.

VARFÖR ÄR DET SVÅRT ATT BÖJA KNÄNA OCH SITTA PÅ HUK DÅ?

Rent biomekaniskt behöver vi två viktiga kvalitéer i rörelse för att kunna gå ner i en squat och resa sig upp därifrån – rörlighet och styrka – så det kan antingen vara så att vi inte kan komma ner i en squat pga vi saknar rörligheten i fot- och knälederna eller om vi har rörligheten att göra det, kan vi ibland sakna muskelstyrkan för att bromsa rörelsen neråt eller för att resa oss igen från en benböj.

….OCH PÅ YOGAMATTAN DÅ?

I yoga finns det dels en mängd olika positioner där knä-och höftflexion är med i olika grader, och dels självaste positionen Malasana (djup squat) som inte alltid är tillgänglig för alla. På mina klasser (se nedan för nästa termin) brukar jag se till att deltagarna har en upprullad filt i närheten för att eventuellt placera denna under hälarna i syfte att underlätta att få ner hälarna i golvet och hålla positionen i några andetag. Eftersom det har blivit vanligare på mina klasser att vi jobbar dynamiskt, låter jag ibland mina deltagare komma ner gradvis  i Malasana för att sen med denna position som utgångspunkt, träna rörligheten i höftlederna genom att t ex rulla ut på utsidan av varje fot.

Om du inte har specifika problem i dina knän och höfter, skulle jag vilja säga att gradvis benböj-träning gjord med förnuft är bara positiv. Och tänk på att varje gång du ändrar lite formen på din benböj – olika vinklar, olika djup, asymmetrisk vs med både ben, låter du din kropp träna på en liten annan ny rörelse och kroppen behöver röra sig på massa olika sätt för att må bra! Alltså lek gärna med olika typer av benböj!

Nästa termin kan du yoga med mig på:

  • * Salve Hälsocenter varje torsdag kl 19 – kom på min nya klass BODY MIND FLOW YOGA!
  • * Puls och Träning i Frösunda varje söndag kl 10 – Hatha basic.
  • * Atmajyoti PT yoga tider. Skriv till mig och boka en tid: liviwann@gmail.com
16 december, 2017 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!

Populärt från Yogaworld.se

i huvudet på en yogalärarepassningarYOGA MED LIVIAYogalärare

Assisteringar på yogaklasser – mina tankar som yogalärare

”Är det någon som inte vill ha justeringar, räck upp en hand nu”.

Ibland – men inte alltid! – får man denna fråga av yogaläraren i början på en yogaklass.

Har du också varit med om det?

Själv brukar jag nämna detta (om jag inte glömmer det…) de gångerna jag leder en klass där jag vet det finns möjlighet att stanna kvar i en position under några andetag. Det är nämligen då vi lärare har möjlighet att hjälpa till med passningar. Flödande klasser har däremot en dynamik som inte tillåter passningar.

Men låt oss backa bandet ….

VAD ÄR PASSNINGAR OCH VARFÖR GER VI DEM?   

Passningar eller justeringar, såsom jag tänker, är generellt av tre typer:

  1. ”Viktiga passningar”/”Räddningspassningar” som ges när man ser att en deltagare inte förstår hur hen ska göra en position. Vi passar i syfte att hindra att deltagaren gör sig illa.
  2. ”Godis”- passningar eller må-bra-passningar är de passningar som precis som dessa namn syftar till, försöker höja känslan av välmående hos en deltagare, göra en position skönare eller hjälpa en deltagare att själv komma djupare in i en position m h a andetaget.

Ett exempel är när vi placerar händerna lätt (men inte för lätt dock….här är det ett helt vetenskap hur placeringen av händer bör vara) på var sin sidan av ryggen och låter deltagaren rikta in andetaget mot våra händer. Placeringen av händer på ryggen hjälper deltagaren att bli mer medveten om den delen av kropp och kanske underlättar just aktiveringen av andetaget in mot denna del av kroppen.

Ett konkret exempel på rörelse där denna passning brukar kunna funka är när vi vid en sittande vridning låter deltagaren mjukt rotera ut åt ena sidan och fördjupa vridningen kanske i några millimeter m h a andetaget.

PASSNINGAR OM LINJERING

Sist och inte minst har vi:

3. ”Alignment”– passningar. Jag har inte något bättre namn på dessa justeringar som görs egentligen mest i syftet att förbättra en given alignment eller linjering för en viss position. Till exempel i Trigonasana – triangel – kan vara frågan om att justera ryggen eller rätta till den axeln (och den utsträckta armen) som vi lyfter upp när vi “öppnar upp hjärtat” eller vänder bröstet mot sidan, eller kanske rätta avståndet mellan fötterna eller ännu vanligare (tyvärr) att styra placeringen av bakre foten till en fixerad vinkel på 90 grader.

Att kunna utföra dessa passningar ingår, såvitt jag vet, i de flesta yogalärarutbildningarna och workshops, vilket är bra för att justeringarna ökar kunskap om hur man har tänkt kring dessa positioner, hur de ”bör” se ut och vilka effekter de ska kunna ge.

Men i takt att vi förstår mer och mer om människokroppen och hur allt i kroppen egentligen hänger ihop, har vi också fattat att en fix alignment inte är något att direkt sträva efter. Alla kroppar ser lite olika ut, storleken och formen på våra ben skiljer sig en hel del, placeringen av inre organ kan variera, och ibland kan vissa av oss även sakna en muskel (t ex finns inte M. transversus abdominis hos alla!).

Så klart att en enda bestämd alignment inte är möjlig i ljuset av allt detta!

Dessutom har vår livsstil och eventuella skador ofta förändrat kroppen på ett sätt att vissa bestämda linjerade positioner bara inte går att uppnås för många människor! Att tvinga in våra kroppar i en exakt bestämd position, bara för att någon har bestämt att det ska gå, verkar helt fel, tycker jag. Bättre att acceptera att alla har olika fysiska förutsättningar och sträva att hitta alternativ till den “perfekta” linjeringen.

KAN MAN RÖRA NÅGON ANNANS KROPP FÖR ATT JUSTERA?

Men det finns en annan aspekt av hela passningstänket som är ännu djupare och egentligen ännu viktigare än vilka typer av passningar det finns.

Har man ens rätt att ta i någon annans kropp under en yogaklass? Och bidrar verkligen passningar till något bra för deltagare?

I USA har man sen länge slutat passa, för all typ av kroppsberöring i dessa sammanhang kan feltolkas så flera av de amerikanska yogalärare som jag har gått workshops för har berättat att de inte längre passar på sina klasser eller att de justerar bara de deltagare som de känner, just för att de är oroliga för att bli stämda. Det har hänt så många gånger i deras hemland, säger de.

Samtidigt vet vi att yogavärlden har skakats av flera skandaler under tiderna där manliga lärare har utnyttjat sin lärar- eller guru-position gentemot kvinnliga yogadeltagare. Och dessvärre verkar dessa situationer leva kvar såsom vi nyligen har tagit del av genom #METOOYOGA, en förlängning av #METOO.

Så allt som allt, är det nu viktigare än någonsin, skulle jag som yogalärare vilja påstå att fråga sig om vi ens ska utföra några passningar under våra yogaklasser och om ja, att vi faktiskt fundera på när vi gör passningar, varför vi gör dem och på vilka sätt vi gör dem.

PS Här hittar du flera inlägg där mina bloggarkollegor på Yoga World, Karin, Johanna och Veronica delar med sig sin syn på passningar, metoo med mer. Läs gärna!

 

10 december, 2017 | 3 KOMMENTARER!
BokrecensionInspirationYoga som livsstil

Jag har läst “Healing yoga – Den läkande kraften ” av Jennie Liljefors – inspiration och hopp!

Elegant och diskret, möter Jennie mig vid sin Yoga Studio Altromondo vid Grev Turegatan. Vänligt räcker hon mig sin bok och när jag noterar hur tung och stor boken är, svarar Jennie på helt korrekt italienska (ja, hon pratar helt perfekt italienska då hon i många år har drivit sin yogastudio i Alassio, en fin liten Rivierastad nära min hemstad i Italien!):

”E´ una vita” – ” Det är ett helt liv”.

Och det är precis så djupt och stort som det låter – Jennies bok är berättelsen om hur yoga kom att forma och läka en stor del av Jennies liv.

Enligt författaren (och jag håller med) kan yoga verkligen vara helande och läkande i flera avseenden och det blir klart från allra första kapitel på vilka sätt yoga har varit läkande för Jennie. I kapitel 1 berättar Jennie nämligen om sin egen historia, som också är bokens röda tråd. Vi får följa med långt bak i tid när Jennie utsattes för en fruktansvärd händelse som kom att färga stor del av hennes liv och också orsaka ett svårt trauma; vidare får vi hänga med Jennies första möte med yoga under en resa till Italien som Jennie gjorde med sin man. Hon berättar vidare om hur yoga genom en hängiven mångårig praktik med andetag som guide, hjälpte henne att till slut komma över sitt trauma på ett sätt som terapin och andra provade metoder inte hade lyckats med.

Och just yoga som Jennie kom sen att studera i många år hjälpte inte bara henne att komma över traumat utan yoga fanns också där vid sidan av Jennie som stöd när andra tragiska händelser såsom missfall och dödsfall i familjen inträffade.

 

Trots berättelsen om ett svårt liv genomsyras Healing yoga egentligen inte alls av sorg utan av hopp och positivt tro på yoga som verktyg för att hitta en väg ut ur sorg och en källa där man alltid kan hämta nya krafter ifrån under svåra perioder.

Boken handlar om all yogans välgörande effekter, men då Jennie själv är lärare och specialiserad i Anusara yoga och Yin Yoga är det just dessa två typer av yoga som är speciellt uppmärksammade i boken, tillsammans med Restorative yoga, vilket är bra för Healing yoga erbjuder något för både de som är nyfikna på dynamisk yoga t ex Anusara och de som istället behöver mer stillhet och meditation genom sittande/liggande såsom i Yin yoga och i restorative.

Om du är ny till yoga är denna bok perfekt att börja med då den innehåller flera färdiga förslag på yogaprogram som kommer med klara instruktioner om hur man tar sig in i varje position, plus de effekter som varje position kan ge, och även vilken mantra som passar varje position bäst. Men boken är också bra för oss som redan utövar yoga sen länge då den innehåller mycket inspiration i form av kapitel om meditation, mantra (att sjunga eller reciteras) och mudras (symboliska gester).

Vidare i Healing yoga finns det också ett särskilt kapitel om användning av yoga vid behandling av posttraumatiskt stressyndrom dvs det tillståndet som inträffar efter ett trauma och boken innehåller till och med ett bra kapitel för oss yogalärare med ovärderliga tips på hur vi kan bemöta personer som kommer på våra yogaklasser med sorg eller med sjukdomsrelaterade problem.

Slutligen vill jag också berätta om att bokens form och design är tilltalande samtidigt som de inkluderade yogaprogrammen är både klara och informativa med foton över alla asanas och alla andningsövningar och meditationer som tas upp.

Tack vare allt detta och speciellt tack vare bokens rika innehåll är Healing yoga – den läkande kraften – en mycket fin inspirations bok som verkligen lyfter upp yogans fantastiska egenskaper.

Själv har jag haft boken med på alla mina klasser de senaste två veckorna och använt den som inspirationskällan till citat och filosofiska teman för mina klasser 🙂

 

 

9 december, 2017 | 2 KOMMENTARER!
anatomiBandhasHälsaKroppslåsMammamageStabilitet

Mammamageträning -vad, varför, hur?

Jag skulle vilja påstå att all träning är positiv i något avseende; även när träning verkar vara negativ, är dess positiva effekter faktiskt oftast överlagt övervägande de negativa!

Men det finns en sort träning som känns viktigare och mer relevant än andra, och den har likhet med det vi gör på yoga.

Det är Mammamageträning!

Och idag gästade jag Mammamagetränings monter vid Fitnessfestivalen ute på Älvsjö, i egenskap av Certifierad mammamagetränare, för att dels hjälpa mammor med konsultationer och dels berätta för andra personliga tränare, fysioterapeuter, naprapater m fl om hur de också kan bli Mammamagetränare.

Vad är en Mammamage då och vad innebär Mammamageträning?

En Mammamage är en mage som har varit med allt det fantastiska kopplad till en graviditet och en förlossning. I takt med att en ny människa växer till i en Mammamage, töjs magmusklerna och fascian runt dessa i syftet att skapa mer plats för den växande bebisen. Detta gör att kroppens naturliga integritet eller spänning – kroppens stiffness- minskar och den nyblivna mamma kan få en “lite mer slapp och oaktiv mage” efter förlossningen. Både kontrollen över  djupa mag- och ryggmusklerna och kommunikationen mellan kroppens högra och vänstra sidorna minskar efter en graviditet. Men ju tidigare vi jobbar med återaktiveringen av djupa mag- och ryggmusklerna desto lättare det är att få tillbaka en stabil kropp som är stark inifrån ut. Och det är aldrig för sent att träna Mammamagen!

Vad menar vi med djupa mag- och ryggmusklerna?

Om man väljer att prata om kroppen i klassiska anatomiska termer (det finns andra sätt att se på detta, t ex om man utgår ifrån bindvävs(fascia)stråk istället) kan man säga att när vi pratar om djupa mag- och ryggmusklerna menar vi alla de muskler som bildar en inre cylinder i bålen. Golvet i denna inre cylinder består av bäckenbottensmuskelplattan, taket av diafragma (vår främsta inandningsorgan) och väggarna av dels den tvärgående bukmuskeln M. transversus abdominis, de djupa skelettmusklerna längs ryggraden – Mm. multifider (eller M. multifidus om man vill se det som en enda delad muskel) samt de inre sneda magmusklerna (M. obliques internus abdominis).

Vad är Mammamageträning då?

I januari 2003 skapade driftiga naprapaten och personliga tränaren Katarina Woxnerud en app som heter Mammamage för att uppmärksamma det som jag beskrev ovan och appen kom att kallas Mammamage för att just betona att mammorna inte bara behöver hjälp med att stärka bäckenbottenmusklerna efter en graviditet, vilket man oftast kan få hjälp med på värdscentralen (knipövningarna….), men också behöver hjälp med att återuppta kontrollen över djupa mag- och ryggmusklerna.

Varför behöver vi då kunna kontrollera de djupa mag- och ryggmusklerna?

Tänk dig kroppen som en pyramid vars bas måste vara stabil för att bära upp hela byggnaden. Man kan säga att de djupa mag- och ryggmusklerna är basen av pyramiden. Och om du investerar i träningen av aktiva djupa mag- och ryggmusklerna kan du få en starkare kropp som klarar av fint den nya vardagen med ett barn. Du kommer också att snabbare kunna gå tillbaka till annan typ av träning om du har stabiliteten med dig.

Hur går det till?

I appen Mammamage och i  boken med samma namn, finns det övningar som dels testar din aktivering och dels hjälper dig vidare med träningen av djupa mag- och ryggmusklerna från den nivån du är. Appen är faktiskt designad för att du ska kunna träna progressivt och du måste ha kontroll av djupa mag- och ryggmusklerna innan du fortsätter med en svårare nivå.

Men hur är det med Mammamageträning och Yoga då?

Det finns likheter mellan denna typ av träning och vissa kvalitéer som man kan jobba med inom yoga. Inom yoga kan vi ibland välja att arbeta med kroppslås. Aktiveringen av rotlåset (Mulah Bandha) i yoga påminner mycket om det första steget i alla mammamageövningar dvs om lätt aktivering av bäckenbottenmusklerna. Det andra steget i Mammamageträningen innebär att vi från bäckenbottenmuskelplattan fortsätter att aktivera de djupa mag- och ryggmusklerna och detta påminner mycket om aktiveringen av maglåset, uddiyana bandha, som vi har på yoga.

Hur får du hjälp med din Mammagemage?

Nästa chans att få hjälp med en konsultation om Mammamage är Fitnessfestivalen som fortsätter imorgon.

Dessutom är du hjärtligt välkommen till mig. På fitnesslivia.se finns mina kontakuppgifter 🙂 Skriv gärna så hjälper jag dig! Jag håller också en torsdagsklass baserad på Mammamage vid Puls och Träning Frösunda och du är också hjärtligt välkommen dit!

2 december, 2017 | BLI FÖRST ATT KOMMENTERA!
1 15 16 17 20